Att diskutera på twitter och samtidigt studera statsvetenskap


Fotbollsvåldet: Är det här hat?

 
Supportergrupper har fått känga efter känga. Tagit fler slag än någonsin de senaste dagarna. Och det trots att det saknas motstycke till hur mycket Järnkaminerna, Black Army, Änglarna, Kubanerna, Guliganerna förenar och förbrödrar.

Att diskutera senaste dagens händelser är meningslöst. Att använda en persons tragiska död som föremål för polemiska poänger och retoriska finter.
 
Att framhäva hur fantastisk den svenska supporterkulturen är känns meningsfullt. Lika meningsfullt som behövligt. För när laget rämnar står den kvar. Och när livet fallerar, tar fansen det tillbaka.

Det finns inget som det som Sverige har på läkatarna.
 
 
 
 

Putin och Merkel – det ligger en hund begraven.

Angela Merkel blev i mitten på 90-talet biten av en hund. Sedan dess har hon varit livrädd för de fyrfotade djuren.
 
Det här är en bild på Angela Merkel, Vladimir Putin – och labradoren Kony. Fotot är taget vid ett möte toppolitkerna emellan i Kreml, 2009.

 
Det är inte ett leende ärkesvin i all sin prakt som vi ser. Nej, inte alls. Det är en före detta sovjetisk KGB-agent som vet precis på vilka ömma punkter han ska trycka för att göra motparten till ett fromt lamm.
 
Men det var inte första gången han skändade Tysklands förbundskansler. Vid ett tidigare möte fick Merkel en hund i plysch av den ryske presidenten.

Björnen–Örnen 2-0.

Vad som händer om Ryssland håller inne sina gaser

La ut den här på bilden på twitter för några veckor sedan. Den säger en hel del om varför stora delar av Europa tar det ganska lugnt i kritiken mot Ryssland.
 
 
På bilden syns alltså nuvarande och framtida naturgasledningar från Ryssland in i Europa. Schysta pipelines som 2006 stod för en fjärdedel av Europas gasbehov. Och sedan dess har Tyskland beslutat om att avskaffa kärnkraften, som förra året stod för 23 procent av landets totala energiförsörjning. Behovet av gas i Tyskland behöver nödvändigtvis såklart inte öka, men knappast minska.

Så när Angela Merkel låter limpsaxen vila så ska man ha i åtanke de ryska gasleveranserna till staten för enighet och rättvisa, och även vad den sovjetiske ledaren Nikia Chrusjtjov en gång sa:

 
Det här problemet är naturligtvis inte nytt för de europeiska länderna. Redan 2006 började kexen i Bryssel att haja allvaret. För samma år så hade ju ryska Gazprom beslutat att stänga av gasen till Ukraina, efter en tvist om utebliven betalning. Gas som alltså halva Europa är beroende av, och gas som av många anses vara nödvändig för att vårt postidistruella samhälle ska ställa om till en modern energiförsörjning. Inte minst för Tyskland som alltså behöver ersätta 25 procent av sin energiförsörjning fram till 2022.
 
För ordningens skull: Förbundskansler Angela Merkel, "Mutti" (mamma på tyska) som hon kallas, har förvisso skickat några blixtar riktade mot Kreml. Men något måste hon väl säga för att lugna den politiska opinionen. Tomma tunnor skramlar mest, som de säger. Diffus kritik som inte behöver betyda någonting. För vi vet ju hur aktivt den svenska regeringen agerade när Nord stream ville anlägga en gasledning i Östersjövatten. Inte alls. För vad ska de göra, när den ryska björnen vaktar sitt ekonomiska ide?

Proffsigt: Vad de egentligen tänkte

Appropå "Proffsigt".

"Proffsigt"

Journalist som tar sitt jobb på allvar. Eller inte.
 

Värde, rättvisa och folket – Adam Smith i säng med Vänsterpartiet

På politikerfesten tittar de inte på varandra – men Adam Smith kramar Jonas Sjöstedts hjärta. Det gör så ont att erkänna att fiendens symbol är de egna ledens organisatör.

Liberalismen, med den osynliga handen på vapenskölden, ritar fortfarande sina stridsstrategier utifrån uråldriga modeller. Smiths namnteckning i nedre högre hörnet. Dagens politiska liberalism som galleri. Ett kommersiellt koncept som ser bra ut, men som efter år utan restaurering så sakteliga vittrar sönder.
 
Adam Smith själv har adopterats av en ideologi han själv arbetat emot. En kapitalism han aldrig stod för; den omättliga girigheten han aldrig förespråkade. Nu verkar det som att hans budskap, skrifter som sedan länge dolts hos de selekterande Ja-sägarna, sakta smugglas genom mörka katakomber till den plats han i dag kanske hör mer hemma hos – Vänstern.
 
Även om vår tids kanske mest använda och indirekt refererade ekonomiskpolitiska verk, An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations (Smith, 1776) fortfarande ligger som bas för nästan samtliga utvecklade länders ekonomiska strategi så är den inte Smiths bestämda åsikt om hur marknaden bör fungera. Smith skriver mycket väl om att utbud ska möta efterfrågan, och vice versa. Hur valfriheten ska öka för människan genom en fri marknad.
Men den marknaden, ofta med fokus på bryggerier, som Smith beskriver finns inte i dag. Det håller vi alla tyst om.
 
Smiths marknad består av perfekt konkurrens, något som i dag kommit att få samma betydelse som monopolistisk konkurrens där, kortfattat, olika varumärken för i grunden samma vara möter olika utbud. I Smiths marknad har konsumenten har absolut kunskap om samtliga varor och därför kan avgöra nyttan.
Framför allt – Smith förespråkade en human marknad. En marknad med måttfullhet, mänskligt förnuft, där staten fortfarande kontrollerar frihetens status.

I dag ser vi fortfarande Smiths stora, vackra penseldrag. Men vi har struntat i att söka efter hans utmärkande detaljer. Liberalismens förfalskning är gjord på kemikalier vars strålning skjuter sönder samhällets celler – värdighet, trygghet och frihet. Där gamla människor reduceras till bokföring, där ungdomars utbildning blir fotnoter och där folkets röst utgörs av köpmönster.
 
Det enda parti som förvägrar samhället att fortsätta spricka, är Vänsterpartiet.
Det vill jag inte skriva. Men jag gör det. För när socialdemokraterna irrar med en Moderats kompass för att vandra hand i hand med idéer om en än mer odiciplinerad marknad, ännu slappare tyglar för privata aktörer i välfärdssamhället och tycks ha glömt att allt startade med förkortade arbetstider, löntagerens stärkta roll och medmänsklighet så finns det inte mycket annat hopp än riksdagens mest reformradikala parti. Och det oavsett hurvida alla Vänsterpartiets idéer överhuvud taget är genomförbara.
 
Vänsterpartiet kan komma att spela en avgörande roll i riksdagsvalet 2014. Och det tack vare att partiet är det enda som sätter Adam Smiths värdegrund i fokus.
 


Det vore oförskämt att påstå att ovanstående flumanalys inte inspirerats, subjektivt monterats ur tidigare skribenters och forskares skrifter och påtalanden. I synnerhet har det skett genom samtal med studiekamrater, men också efter radioprogrammet Filosofiska rummet om "Adam Smith och konsten att leva moraliskt i marknadssamhälletsamt" samt Birger Schlaugs utmärkta missnöjesblogg "Är Vänsterpartiet det enda kvarvarande hoppet för en icke-socialist som vill återupprätta värden?". Lyssna och läs gärna. Men framförallt: Diskutera – och ha fel. Adam Smith hade varit stolt. Ty att välja det som icke är rätt är även det en frihet.

Det fantastiska i det som var då – om fransk syndikalism

Hittade en helt fantastisk skrift i dag. Om den franska arbetarrörelsens mobilisering i 1900-talets linda. Skriven 1913 för att vara exakt. I Sverige.
 
Så sprudlande fördomsfull, författad på de högsta av hästar. Men med en sylvass presenterad agenda. Ett språk, som i all sin enkelhet, kapitaliserar på författarens tämligen outmättliga vokabulär.

Vad passar då bättre än att förena språket med den nyss etablerade röda cynismen, den omstörtande ideologins allra mest brinnande retorik – socialismen? Denna känslosvallande tro på förändring, obarmhärtiga propagerande för en ny gryning omsvärjt i en styv ordmästares ram. Mästerligt.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Samtidigt i Sverige


Politik - när det rationella sätts ur spel


I(KEA) got 99 problems, but a bitch aint one

 
Jay Z gjorde den mest framgångsrika niggauppstuds-låten någonsing genom 99 problems, som kom 2004.
 
I samband med Ikea-gate (den svenska möbeljätten retuscherade bort kvinnor ur sin katalogupplaga i Saudiarabien) har kritiken haglat på alla möjliga forum. Alla bara HATAR Ikea för deras tilltag.
 
På det mest underfundiga sättet kritiseras Ikea genom tumblr-sidan "I(KEA) got 99 problems but a bitch aint one", som en passning till Jay Z:s storhit. Den kan ni läsa här
 
.
Själv finner jag kritiken rätt stötande. Den har en sådan där typisk svensk prägel. En vi-vet-bäst-prägel vars osande retar de flesta och som genom sitt fräna, stickade riv leder till rynkade näsor.
 
För som Fredrik Segerfeldt, liberal debattör, påpekade i måndagens Studio ett i P1 så framstår det som orimligt att företag ska överföra sitt ursprungslands seder på de andra nationer företaget verkar i.
"Företaget OK Q8, där Q står för Quwait - som ju liknar Saudiarabien verksamt i Sverige. Ska det företaget då tillämpa svenska eller quwaitsika värderingar i Sverige, kan man ju fråga sig", säger Fredrik Segerfeld i diskussionen som finns att höra här under.
 
Lyssna: Ikea klippte bort kvinnor i katalog
 
Det är en mycket tankeväckande poäng. Om världen var så att företagen eller ägare var ansvariga för att övervöra humanistiska värderingar på de landen de verkade i skulle USA knappast vara västerländskt demokratiskt, med tanke på det stora antalet statsobligationer som Kina äger i USA.
 
Samtidigt bör företag ses som en del av samhället, vilket Fredrik Segerfeldt motsätter sig. Ty det är ju i allra högsta grad en nödvändig form för dagens civilsationsordning. De ger människor möjligheter genom att betala ut lön. De står för sociala kostnader i vissa avseenden och finansierar staten i allra högsta grad. Att inte implementera företag i en modell över samhället kan liknas med att hjärtat inte tillhör kroppen, men ändå måste till för att kroppen ska fungera.
 
Frågan är bara hur politiska företag ska vara. För till syvede och sist ligger det inte i företagens natur att bry sig om människor. Deras mål är att växa, deras näring är pengar.
Världens största företag, Citigroup, omsätter till exempel mer än Sveriges samlade BNP. Tre gånger så mycket faktiskt, i runda slängar.
 
Och kanske bör vi se över vad Sverige offciellet står för, först och främst. "Vårt" land är sett till befolkningsantalet är vi det land som omsätter mest på försäljning av krigsmateriell. Och som bekant har Sverige hjälpt Saudiarabien med vapen.
 
Så kanske bör vi först satsa på att sluta hjälpa till att döda genom vapenförsäljning, innan vi börjar ropa efter demokrati genom en möbelkatalog.

Plus och minus med att vara främlingsfientlig

 
Plus: Man får jättemånga likes och kommentarer på facebook.
Minus: Man har ofta ganska fundementala faktafel. "I detta kristna land, ca 8 miljoner" - Öh, va? Sverige avskaffade statskyrkan för 12,5 år sedan. ÖVER ETT DECENNIUM SEDAN. Kul att folk "hänger med i svängarna". Och åtta miljoner. Nej? Däremot kan samma siffra användas för att beskriva antalet ATEISTER eller AGNOSTIKER i Sverige.

Plus: Motstånd är också en politisk inriktning. Och politisk polemik är rätt roligt.
Minus: Den egna argumentationen går inte ihop.
"För övrigt så har man INGEN rätt at KRÄVA något bara för att man bor i sverige (Sverige med litet s - på tal om att skydda grundvärderingar) och betalar skatt."
Intressant åsikt, med tanke på att den underskrivande i genom sitt meddelande kräver något.
"Det är däremot en plikt". Vad är en plikt? Det du just sa att personer inte fick kräva? Makes no sense, babe #syfningsfel.
 
Plus: Kreativa idéer föds. En app med böneutrop är inte så dumt ändå.
Minus: Skäms för saker man offentligt deltar i. "Jag skäms över att vi måste ha denna diskussion."
Då har jag ett bra tips till dig:
DELTA INTE I DISKUSSIONEN.

Ulf Brunnberg och jämställdheten

Ulf Brunnberg begick kollektivt självmord genom sitt sommarprat 2011. Skådespelaren föreslog då bland annat en "man channel" på TV för att slippa all feminism som sköljer över oss.
- Alla som inte bott under en sten det senaste decenniet gör bäst i att undvika det här programmet, skrev GP:s kulturkrönikör Elin Grelsson efter att ha hört programmet.

Nu har mannen, myten och den seglivade gubfanlegenden gjort det igen. Läs och beundra.
Poäng i att en person på 1.60 och med en till synes ganska obefintlig muskelmassa ska bevaka större, tyngre och starkare kriminella. Men könet - vad spelar det för roll?
 
Är man, 176 cm, gymmar tre till fyra gånger i veckan. Springer minst lika många gånger. Om jag skulle låta tjejen  på gymmet på 150cm och som tar 70 kilo mer än mig i knäböj gå före mig in i en cell. Absolut.
 
Artikel på Aftonbladet.se

USA och abortförbjudet - rubriker att vänta


Otidsenligt. Läs hela artikeln här.
 
Republikanska partiet i USA antar med all sanolikhet ett förslag om att verka för ett totalförbud av abort.
Om förbudsförslaget kommer repbulikanerna att verka för att göra abort olagligt - för tredje valet i rad.

Abortfrågan är livligt omdebaterad i valtider i USA. Åsikterna går isär i båda de politiska lägrena, mellan republikaner och demokrater. De konservativa republikanerna är dock mer kritiska till aborter än sina politiska motståndare.
Partiets presidentkandidat, Mitt Romney, sällar sig till gruppen av abortkritiska.
 
Mjukare linje
Mitt Romney för en mjukare linje än sina partikollegor. Han menar att abort bör tillåtas vid exempelvis våldtäkt eller om det finns risk för den havandes liv.
Det republikanska partiförslaget omfattar ett totalförbud av abort. Våldtäkt, incestfall eller dödsrisk är alltså inga undantag. Det antas med stor sannolikhet under helgens partikongress. Liknande förslag antogs redan inför valrörelserna 2004 och 2008.
 
Splittrade partier
Partifunktionaliteten i USA ser något ut i jämförelse med de svenska partiernas. Frågor drivs ofta med lokala skijleaktigheter och även om enhetliga partilinjer finns är det sällan som alla delstatsförgreningar i partiet följer dessa. Presidentkanidaten är mer eller mindre partiet under valtider och partiet är på många sätt en nationell formalitet under presidentval. Presidenten för exempelvis sin egen linje och är inte bunden av det partiet tycker. Presidenten behöver dock partiets stöd vid omröstning i kongresshuset, och även senatorernas stöd, för att driva igenom sina förslag.
 
"Stänga av den där saken"
Abortdebatten blossar inte sällan upp under valtider. Abortfrågan växte sig allt större efter ett uttalande av den republikanska kongressledamoten av representanthuset Todd Atkin i en intervju påstått att en riktig våldtäkt inte leder till graviditet.
- Först och främst är det, så vitt jag förstår väldigt ovanligt. Den kvinnliga kroppen kan på olika sätt försöka stänga av hela den där saken, svarade Todd Atkins på frågan om abort skulle tillåtas i fall av våldtäkt.
Todd Atkins har senare dementerat och bett om ursäkt för sitt uttalande.
 
Bloggen undrar naturligtvis när vi får se dessa rubriker dyka upp
 
 
 
 

Indieporr - eller är det indie?

Sitter fastklistrad vid datorn. Öppen mun och är rädd för att grannarna ska bli störda.  Länk på länk. Fan vad mycket skit det finns på internet. Så hittar man ett guldkorn. Porr. Alltså musikporr.
 
Indie, ett uttryck som växt något enormt de senaste fem åren, är slang för det engelska ordet för fristående eller oberoende, independent. I musiksammanhang menas indieartister vara de som inte tillhör större skivbolag. Tyvärr är det lätt att klumpa ihop de flesta nutida musiker och artister med indiebegreppet. Åtminstone i folkmun.
 
Indien har blivit inne. Det i takt med hipsterkulturen. Hipsterkulturen som subkultur är egentligen väldigt innehållslös och själstom. Rena definitionen av hipster är att kulturen snarare konsumerar och anförskaffar sig coolhet än bidrar till den själv. Att vara annorlunda, sticka ut och originell har blivit mainstream.
 
Det är viktigt att hålla isär begreppen. Att vara alternativ är inte detsamma som att vara originell. Svenskamerikanska bandet Miike Snow är ett praktexempel på ett band som beskrivs som "indie". Bandet tillhör absolut en alternativ electropop-genre. Men att vara indie, oberoende från musikproduktionella influenser, och samtidigt ha ett skivbolaget Downtown records i ryggen rimmar illa.
 
Downtown records har förutom skrivet kontrakt med Miike Snow även artister som gigantiska DJ-duon Justice, popartisten Gnarls Barkley och glamrockarna i Scissor Sisters i sitt stall.
 
Frågan vi kanske ska ställa oss då är: Blir vi lurade som musikkonsumenter när en recension, ett biljettsläpp eller artikel kategoriserar ett band som indie - trots att bandet i själva verket har ett större skivbolag bakom sig?
 
Ett av de smartaste marknadsföringsknepen är att få varje individ att känna sig speciell vid köp av en viss produkt. I dagens allt mer globaliserade och växande samhälle blir möjligheterna men också viljan att sticka ut ur mängden större. Hipsterkulturen kommer därför inte ologiskt. Inte heller indivievågen inom musik. En indievåg som kanske inte är en indievåg över huvud taget.
 
Musikbranschen ligger illa till. De behöver pengar, men allt färre köper musik. Viljan att känna sig originell finns fortfarande där. Att lyssna på indieartister kan verka stimulerande för det egna jaget. "Indieartister" som de i Miike Snow -med ett stort skivbolag i ryggen.
 
Indien som begrepp är hotat. Tur att roten aldrig lossnar.
 

SM I "quidditch" - Jaha?


Klicka här.
 
SM i qudditch avgörs i helgen.
Bloggen rasar - men förstår på samma gång.
- Fyfan vad patetiskt, men varför inte?, säger den.
 
Skrattar lite. Den 15-åriga innebandykillen i mig smyger fram.
- Det. Här. Är. Nördigt, konstateras mellan flabben.
För man flabbar när man är sportkille. Noll perspektiv. Boll, muskler och brudar. Det räknas. Att intressera sig - vad fan är det?
 
Sådan har jag varit. I mina yngre år. Egentligen bara fem år sedan. Men saker förändras ju. Som tur är.
 
Mitt nördiga jag förstår.
Det finns saker som jag aldrig kommer bli ut i fingerspetsarna. Det är nörd, bland annat.
Subkulurmässan Comic con i San Diego är ett evenemang där nördarna (och ordet "nördarna" skrivit utan sarkasm och utan någon som helst negativ bemärkelse) kan leva ut sin nördighet till max. Och det i ett sammanhang där nörden börjar bli mer socialt accepterad.
 
Ända sedan tidens begynnelse har jägaren varit den optimala människan. Och även om bytet flyttats från antiloper till vita plastbollar med hål i så är principen densamma. Det är sälan filmhjälten är kutryggad och tjock, om man säger så. Att vara fascinerad över det immatteriella har ju aldrig stått högt på någon lista. Och speciellt inte om det är kultur.
 
Men nörden behövs. Det är ju trots allt i populärkulturen som vår egen kultur gestaltas (och ibland och ofta generaliseras i mer negativ bemärkelse). Vi behöver populärkulturen för att förstå vår egen kultur. Och de som förstår populärkulturen bäst är - nördarna.
 
Men vi behöver inte sången i slutet. Den är bara patetisk.

Snoppbild - men varför?

Sitter vid köksbordet. En kopp kaffe. Kaffe som har varit i en uppvärmd panna en halvtimme efter det att det slutat smaka kaffe. Det smakar stekt. Stekft kaffe.
 
DN.se. Skönt med morgonnyheter. Då. Panik.
 
(Liten grej bara: Varför får man lila hudtoner i Photo Booth? Never got that ...)
 
Den charmanta webredaktören på DN.se. Han har bestämt sig för att lägga ut en bild. På en omskärelse.
Så atte ...
... Ingen dålig stämning här inte.
 
 
Snacket på redaktionen:
"Amen vafan. Det är ett vidrigt övergrepp."
"Absolut"
"Jag menar: En typ liten kille. Utan rätten att kunna säga nej. Hemskt."
"Visst är det ... "
"Hans päron tror på att man kommer till himlen om man skär av lite hud på Petter-Niklas. Det är ju okej. Men han ska väl kunna få välja själv om hur han vill ha sin pille?"
"Vill inte ge mig in i diskussionen."
"Hemskt a'sså. Verkligen jättehemskt ... Jag lägger ut en bild på det."
 
 
Läs mer
>DN.se: "Landstinget säger nej - ingen omskärelse"

Att studera på universitet: Meningen med livet

Plötsligt måste man göra något i livet.
De sura uppstötningarna från livets räkmacka i strupen varenda dag.
Att bli något är det allra viktigaste.
 
För att bli något i dag i Sverige så räcker det inte med att vara allmänt bra på någonting. Du kan var hur världsbäst på att knappa html-kod du vill. Hur satiskt bra som helst på att förstå människors behov. Alldeles överväldigande genial på att räkna ut det mest kostnadseffektiva sättet att renovera bilen.
 
Glöm att du är värd något ändå.
Du måste följa systemet.
Med andra ord: Vanlig, normal och utan subkulturella fetischer. 
För att bli så behöver du en universitetsutbildning. Först då kan du ta tag i det som i Sverige kallas liv.
 
Som tur är erbjuder universiteten i dag en mängd olika kurser med varierande innehåll, så att du trots din fäbless för amöbor, trots din intullektuella kåthet på Jane Austen och trots din pillimariska förtjusning för karaktäristiska bakverk faktiskt kan ingå i samhällets allra innersta och mest åtråvärda krets av normala människor.
 
Resten är utanförskap och det är typ samma sak som i filmen Waterworld; Massa ingenmansland, snubbarna med vapen har makten och en farbror med gälar är hjälten. Hamnar man i ingenmansland är man typ körd, som ungdomarna säger. Det tycker i alla fall politikerna som verkar hanterra det här med invider än andra mål än de själva som alla andra stora politiker innan dem behandlat människor de inte förstår: Med rädsla.
 
Den kurs som känns allra lämpligast att läsa över huvud taget är nedanstående kurs ...
 
 
Jag ÄLSKAR att kunna få möjligheten att läsa en KURS om livets mening.  En KURS om livets mening. Fantastiskt.
"Eximination: Tentamen.
Tid: Sex timmar.
Utrustning: Stol.
Del av betyget: 65 %
Högsta möjliga betyg: VG
Information: Med hjälp av befintliga teorier sätter du dig på en stol på valfritt ställe i provsalen. Du funderer därefter över livets mening. Rättning sker senast två veckor efter provtillfället."
 
Min alldeles fantastiska sam-/filosofi/historia-lärare på gymnasiet, Martin Hylén, menade att Meningen med livet är att göra det du själv vill. Med andra ord: Det finns ingen övergripande mening i den bemärkelse vi söker. Din livs mening är inte någon annans.
 
är det fantastiskt att vi för att kunna leva drägliga liv i princip måste skaffa oss en utbildning vi inte vill ha.
 
Absolut förstår jag den samhällsekonomiska problematiken i att inte inordna sig i den samhällseffektivaste produktionsmallen. Men i någon slags utopi bör vi väl ändå sträva efter själslig tillfredsställelse. Ett mått som prioriteras allt mindre samtidigt som behovet endast tycks öka.
 
Jag själv behöver nog ingen kurs i livets mening. Inte nu i varje fall. Kanske en i hur man skaffar en lägenhet på enklast sätt. Men inte om livets mening. Däremot så återfinns den här kursen på min ansökan (för att jag trots min vilja att stämma in i samhällets kör måste få plats själv):
 

EXTRA: Inget händer. Så vi skriver om nazister

EXTRA: Inget händer. Så vi skriver om nazister
 
Varje sommar är det nyhetstorka. I takt med att regnet faller sinar floden av nyhetsflöde.
Tidningarna måste fortfarande sälja. Så de skriver om "Här är de farligaste sjukdomarna du kan få i sommar", "Bli
brun -  utan att gå ut" och sådana grejer. Och på något jävla vänster (No pun intended) lyckas de alltid får med nazister på en löpsedel varje sommar.

Det kan tänkas vara om Görings försvunna bordsbibel, Eva Brauns nylonstrumpor som Adam 7 år i Gävle grävt fram ur näsan eller om hur Johannes Brosts gammelmormor var kallskänka åt självaste Mengele.
 
I år är nazi-löpsedeln bara kuslig.
 
 
Vafan ... Vänta här ... Cirkel ... Nazister ... Hemligt ...
 
it can't be ...
 
What. The. Fuck. They "Fuck back".

Hoppet skrivs i siffror: 27


Tidigare inlägg
RSS 2.0