Vad som händer om Ryssland håller inne sina gaser

La ut den här på bilden på twitter för några veckor sedan. Den säger en hel del om varför stora delar av Europa tar det ganska lugnt i kritiken mot Ryssland.
 
 
På bilden syns alltså nuvarande och framtida naturgasledningar från Ryssland in i Europa. Schysta pipelines som 2006 stod för en fjärdedel av Europas gasbehov. Och sedan dess har Tyskland beslutat om att avskaffa kärnkraften, som förra året stod för 23 procent av landets totala energiförsörjning. Behovet av gas i Tyskland behöver nödvändigtvis såklart inte öka, men knappast minska.

Så när Angela Merkel låter limpsaxen vila så ska man ha i åtanke de ryska gasleveranserna till staten för enighet och rättvisa, och även vad den sovjetiske ledaren Nikia Chrusjtjov en gång sa:

 
Det här problemet är naturligtvis inte nytt för de europeiska länderna. Redan 2006 började kexen i Bryssel att haja allvaret. För samma år så hade ju ryska Gazprom beslutat att stänga av gasen till Ukraina, efter en tvist om utebliven betalning. Gas som alltså halva Europa är beroende av, och gas som av många anses vara nödvändig för att vårt postidistruella samhälle ska ställa om till en modern energiförsörjning. Inte minst för Tyskland som alltså behöver ersätta 25 procent av sin energiförsörjning fram till 2022.
 
För ordningens skull: Förbundskansler Angela Merkel, "Mutti" (mamma på tyska) som hon kallas, har förvisso skickat några blixtar riktade mot Kreml. Men något måste hon väl säga för att lugna den politiska opinionen. Tomma tunnor skramlar mest, som de säger. Diffus kritik som inte behöver betyda någonting. För vi vet ju hur aktivt den svenska regeringen agerade när Nord stream ville anlägga en gasledning i Östersjövatten. Inte alls. För vad ska de göra, när den ryska björnen vaktar sitt ekonomiska ide?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0