Totally done

Helt slut är jag. Konfererande, ansvar och himla massa koll på saker och ting. Kuddarna någon meter bakom mig känns onekligen väldigt lockande. Men, men jag har en psykologiuppgift att bli klar med. Bara att sätta fart!

Lovar att vara lite mer frekvent på tangenterna i morgon. Ni får lite av världens största band någonsin, som jag och Steffi lyssnade på för ett par timmar sedan vid ett köksbord i Tybble.


Elevrådskonferens

Är på lite elevrådskonferens, som vi i elevrådet på Thoren Business School Örebro arrangerat. En del timmar i telefon, framför bokningar och allehanda referensnummer har det vart. Just nu känns det ganska värt, här i rum 224 på Behrn Hotel. Sumobrottning och fika avklarat, middag på Grekiska Kolgrillen härnäst!

Elevrådskonferens
Elevrådskonferens
Elevrådskonferens
Översta bilden snodd från uppsaladeltagaren Sandra Stigenskogs blogg . I relaxbilden underst sitter Isabella Kardell och lollar Big Bang Theory. Kolla deras bloggar genom att klicka på deras namn!

Hurt

Igår var det på dagen tre månader och två veckor sedan min kropp tydligen fick nog av mitt löpande. Nu har jag fått nog av att min kropp har nog. Det är ljust ute, asfalt på gatorna. Temperaturerna perfekta, luften likaså. Måste få springa av mig snart. Blir galen.
Muskelskada

Narcoleptica

Media bedriver en riktig jävla hysterikampanj nu. Man gör som vanligt för att sälja tidningar, man spelar på folks rädsa. Det i sig skapar mer panik som gör att folk blir rädda och eftersom folk blir mer rädda är snart vetskapen om att hud lossnar varje sekund en fobi.
Vaccinhysteri
"69 barn och unga kan ha fått sina liv förstörda", skriver Mary Mårtensson.
Ja, kanske det. Men å andra sidan kanske vaccinet räddade livet på 500 personer och föranledde att kanske 5 000 personer slapp efterverkningar av själva influensan. Ställ det mot varandra. Det kan ju faktiskt ha varit så.

Om inte annat så har ju de fått en jävligt rolig sjukdom, de som nu drabbats av flunsavaccinets bieffekter...


PS

Mina fingrar tinar. Fotorundan under estetisk verksamhet orsaken. Kallt. Kanske bra bilder, vad vet jag?
Tema vardag; väntan.
Estetisk verksamhet

HappyHappy

Födelsedag idag. Då var jag så här glad var jag när väckarklockan ringde halv sex imorse.

Eller inte.


19 och sopgubbe

15 - Byxmyndig. Världens grej.
16 - Övningsköra, lätt MC. Alla motorkillars våta dröm.
17 - Ah okey, inget speciellt.
18 - KROGEN, SPRIT OCH FYLLA. (Jättekul några gånger åtminstone)
19 - Laglig rätt till att beställa sophämtning.

Det är lite tufft ändå att jag nu kan investera i en sopgubbe. Grattis till det!

Jämställdhet, eller?

Jämställdhet, eller?
Någon mer än jag som finner ironi att FI, vars huvudfråga är jämställdhet och manifesterar det på ett nästan huliganistisk sätt, har två kvinnor och EN man som partiledare?

Shelf defence

Min bokhylla börjar bli lite full ändå. Och ändå har jag en del böcker i hyllan utte i hallen.
Bokhylla

Tar boken som ligger på understa hylla snett till höger i en diagonal, Nobellpristagaren Mario Vargas Llosas Bockfesten, och inleder en ny sejour läsning.
Bockfesten

I fablernas värld

Böcker
Nej, jag läser inte fabler. Har inte särkilt mycket övers för den genren. Jag, som alltid tyckt det varit rätt så gött o sjunka ner i en fotölj med någon knepig och egentligen för svår bok, tyckte det var jävligt tråkigt att truga mig igenom de där historierna om rävar, uttrar och lejon och gud vet allt i skolans andra år. Hatade det faktiskt. Tyckte kappla och dinosaurier var roligare då.

Har i varje fall faktiskt tagit mig själv i nackskinnet och läst lite nu igen. Har varit stiltje med det sen ett tag innan jul. Kompisar, krogen och allt annat lockade mig mer. Då. Skolan var ganska intensiv den med. Men nu, när jag egentligen inte alls har tid, är det en oas. Läsningen alltså.

1984 av George Orwell avslutades lördagen innan jag drog till Milano. Samma dag som Milanoresan startade inledde jag läsningen av David Eberhards första bok I trygghetsnarkomanens land: Sverige och det nationella paniksyndromet. På vägen ner till italien och på vägen hem läste jag. Sen var den slut. Ni som vill få lite annat perspektiv på samhället, lagar, regler, trygghet och sociala skyddsnät eller bara tror er leva i världens bästa land - läs den. Läs även uppföljaren som spinner vidare på hur den svenska samhällsstrukturen är kontraproduktiv, Ingen tar skit i de lättkränktas land.

Inatt avslutade jag även den samvetessänkande Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva av Ann Heberlein. Inget man måste ha läst, men definitvt lite behaglig svärta och vemod som kontrast till allt överdrivet wellness i svensk media.

I woke up

Vaknade av att kaffebryggaren puttrade utifrån köket. Jobbet igår ledde till att jag fick förstasidan på dagens NA. Inte fel. Sol också var det. En hyfsat fin söndagsmorgon ändå, ur mitt perspektiv sett då.
Fronten
Och nej jag skrev inte om hästen. Förlåt men snacka om ägd när man lånar ut sin häst och sen finner att den big macen man just tugga i sig ...

I hear you

Klockan var kanske halv fem. Solen var på väg ner. Jag var hungrig, hade inte ätit på flera timmar.

Solen tonade mot oranget efter att hela dagen varit ljust gul. Himlen tenderade även den till att bli mörkt gul.

Jag var trött. Trött i huvudet. Hade precis avslutat jobbet. Inte för att det slet, jag var helt enkelt bara trött. Gick upp tidigt, fjortonde dagen i rad där jag inte var ledig; möjliga orsaker.

Men det gjorde liksom inget, för den där våreftermiddagen som var idag tog lite glädje tag i mig och fångade mina tankar precis som solens sista ljus tog tag i den högra kinden och värmde i den kyliga luften.

U2, vad hade jag gjort utan er?


Late evening

Ska upp i morgon. Tidigt. Ett spinningpass klockan halv nio. Börjar jobba elva, det är därför det blir just då.

Ska mysa lite nu, läsa Ann Heberleins sorgset kvävande självbigorafi (kanske snarare bara tillbakablickar och reflektioner mer än en renodlad egenfigursberättelse). Det kan faktiskt också vara en bra fredag. Är rätt trött ändå, så behöver nog vända några blad innan jag somnar. Kanske behöver en annan persons ångest, eller bara lite ångest över huvud taget. Med ångest känns allt lite bättre på något vis. Vet inte varför. Men känns, det gör det i varje fall.
Fredagsmys

Old in mind

Ni vet det där jag skrev om igår, att ta studenten. Per definition har jag nog redan gjort det eftersom jag tog kort på första skotten för i år. Mormorvarning där.
Vårblommor på Erikrosenbergsväg

Affärsvärlden goes crazy

De bräcker inte DN.se:s skickliga formulering för två veckor sedan, men den ekonomirelaterade nyhetssajten Affärsvärlden utmanar.
Affärsvärlden goes crazy

Life is life?

Studenten, 10:e juni, den är mer påtaglig än någonsin.
Imorgon ska varje elev ha lämnat in ett 15 sekunder musiktema (introt på en låt exempelvis) som ska spelas den där dagen då man springer bort från skolans bänkar och in i verklighetens vägg.

Såklart är det inte bara välja. Inte för min del. Jag tillhör nog minoriteten i det här valet som allvarligt funderar över vad man borde ha, vad som speglar arton, nitton år av ens liv.
Lika självklart är mitt val. Jag tvekade från början gällande låt. Bandalternativ fanns inte.
U2 - Out of control. Det är jag. Det är arton år av mig.

Monday morning
Eighteen years dawning
I said how long?
How long?

 

How long?
- Till den 10:e juni.


Kjell

Jag vet inte när SVT gav ut det här materialet. Lika genialt som alltid är det, såklart.


Omvänt läge

Det brast idag. Jag orkade bara inte mer. Stressen blev för mycket. Jag bara inte orkade.
Orkade inte när jag insåg att jag hade åtta uppgifter som ligger och väntar på progress. Energin tog slut när vi var tvugna att styra om hela konferensen.

Rektionen för den tillsynes orklösa situtaionen?
Jag skrattade, hade roligt. Mer kul och bjöd mer på mig själv än jag gjort på månader. Löste det som behövde lösas, sa det som behövde sägas och tog tag i det som kunde varit min egna tsunamivåg. Det kanske var en monstervåg, men jag red den.

Me ramener

Berusad. Det var jag för en vecka sedan, en natt i Milano. Jag var inte ensam. Vi var en del, en del som var unga och nyfikna på att inte behöva tänka eller förmå vara de vi verkligen är.

Litte berusad vill jag bli. Igen. I Frankrikes romantik, i Louvrens konstverk och i Notre dames fresker.
Ta mig tillbaka. Me ramener.

Inte blir det bättre av att jag har fliken "Billiga vandrarhem i Paris" uppe i högra hörnet.
Paris

Sunshine on me

Med risk för att bryta något slags tabu nu men; fick nästan orgasm när all press började släppa för någon timma sedan. Det mesta verkar lösa sig med skada, konferens, plugg ja fan till och med vädret är på min sida idag. LIVET!
Vaknade med näsblod klockan fem inatt. Stress perhaps?
Hur som helst så kunde väl dagen bara bli bättre efter det.

Careful

Jag lovar, det hör ska inte bli ett särkilt långt inlägg. Vare sig på bloggen eller i debatten om Libyen. Men jag måste bara få ventilera lite.

Kadahffi är en galning. Det råder inget tvivel om det. Han attackerar sitt eget folk med soldater, med flygvapen. Naturligtvis ska inte det accepteras av någon som förespråkar demokrati eller etik.

Men, Kahdaffi är inte unik.

Diktatorer hargenom alla tider har agerat på liknande sätt när de satts under press. De har agerat med våld, med vansinnesdåd, moraliskt förkastliga tilltag för att bibehålla den makt de en gång haft.

Historien skrivs dagligen; minut för minut, sekund för sekund. Nya tekniker tillkommer nya epoker. Nya ledare gör gott eller ont, nya platser görs historiska. Men sällan, sällan syns skiften i människans generella beteendemönster. Hur vi reagerar, hur vi styr historien som skrivs , våra misstag och våra framgångar upprepar sig. Men misstagen sker sällan på samma plats mer än en gång. Om så inte i lika stor utsträckning. För människor lär sig genom misstag. Som Thomas Edison uttryckte det om sina 2000 icke lyckade experiment med det som senare skulle bli en elektrisk lampa: "Nej jag har inte misslyckats. Jag har kommit på tvåtusen sätt att inte uppfinna en glödlampa." Summa sumarum; vi lär oss genom att göra fel. Med vi då menat som människor. Det bör vara en betoning på att människan lär sig genom egna erfarenheter. Egna erfarenheter. Man måste själv erfara för att åtgärda.

Det är här dilemmat ligger.
Låt oss skriva några otvivelaktiga fakta:
  1. Europa är tre teknikepoker före stora delar av Afrika (U-land, NIC-land, I-Land. De mest utvecklade delarna av Europa befinner sig på postindustriell nivå, andra länder i U-landsstadie).
  2. I Afrika lever majoriteten av människorna genom självhushållning.
  3. Egenhushållningen frångicks i Europa när kontinenten industralieserades.
  4. Europa har varit utsatt för despoter, diktatuerer och envåldshärskare från Romarriket fram till så sent som Hitler.
  5. Afrika har inte erfarit europas händelserika historia.
Afrika är med andra ord mellan 1000 och 2000 år efter Europa i utvecklingen - . Man har därför inte samma erfarenheter, kunskap eller vetskap som Europa med EU i spetsen har.

FN har nu valt att inte direkt förklara krig mot Libyen, men lättat på medlemsländernas tyglar. Konsekvenserna blir, kanske snarare sagt blev då anfall redan skett, att flera länder, däribland USA, Danmark och Frankrike, satt in stridsflyg att operera i Libyen. På kort sikt kan detta leda till att Kadahffi störtas. Men åtgärderna som förvisso inom den närmsta tiden kan rädda FN och västvärldens ansikte - moraliskt rätt är det naturligtvis att hindra ett inbördeskrig - kan även få oerhörda negativa konsekvenser.

Låt oss återgå till att man måste själv erfara för att åtgärda. FN:s insatser kan helt enkelt vara kontraproduktiva. Det är inte troligt, näst intill utopiskt, att ett Libyen kommer bli en demokratisk nation inom den närmsta framtiden. Det oavsett med eller utan FN:s hjälp. FN kan inte, vet inte hur Libyen fungerar; hur kulturen ser ut eller hur Libyernas vilja skall samlas till en gemensam ståndpunkt. Mycket beroende på att Libyerna inte heller själva vet.

Precis som ett barn lär sig gör det så på egen hand måste länder lära sig stå på egna ben. Troligtvis kommer nationen att falla, gång på gång. Europa har tappat balansen, Afrika måste tillåtas göra det - på egen hand. För även ifall FN kan stödja i nationers uppbyggnad är detta ingen hållbar lösning. Det finns inga föräldrar som stöttar sina barn att gå i decennier, och det är minst den tid det kommer ta för en nation att nå något som överhuvud taget liknar demokrati. Troligtvis kommer den att falla så fort FN dragit sig tillbaka. Ingen vet ju hur man håller balansen.

Att dessutom ge ett konkret exempel på ett land där FN faktiskt infört demokrati och välstånd hittills är inte heller det särkilt enkelt.

Det tog tusentals år för Europa att nå sin status. Kanske kommer det ta tusen år för Afrika att nå samma nivå av utveckling. Med dagens förutsättningar kan tiden kanske förkortas, men det måste ske på egen hand. Historien visar att så måste ske. Revolution, förändring och ny samhällsordning måste komma från nationen själv om landet ska fortsätta bli en enhet.

Libyen måste förändras. Men förändringen får inte ske genom FN. Den måste ske självständigt.

Blått & Svart

Publicerade i inlägget Gillas nu en låt av den danska gruppen Miike Snow. Kan väl skriva som så att de går ganska varma i mina lurar just nu.


Hemmastadd

Börjar väl runda av här i NA-borgen. Fem timmar idag. "Bara". Ser fram emot den dagen då det blir tolv.

Skoldag imorgon. Måndag. Samma sak som lite biceps och mage på gymmet.

Herregud. The week of ultimate pressure inleds. Så länge man går in med axeln före vet jag att de här nio dagarna framöver kommer sitta jävligt hårt i plexiglaset.

Report from a reporter

Blev en ganska så jobbfylld helg den här veckan. Började igår med att se Eco Örebro slå Solna Vikings i idrottshuset. 98-83 som slutresultat. Efter lite häng på IVY blev jag inte sängliggandes förens klockan halv två, bara för att ta mig upp och träna igen och pbörja ytterliggare en arbetsdag.

Fast +10 C, och en sol som oundvikligen lapades kan man ju inte tacka nej till. Speciellt inte när man får sitta på Behrn Arenas läktare och Se KIF Örebro slå Jitex.

Ska väl streta här ytterliggare ett tag. Tackar inte nej till det inte. Nekar heller inte morgondagens kvällsjobb...

Milano baby.

Fyra grabbar i ett rum för sex. Inget flådigt, bara fyra grabbar och en massa fint sällskap från skolan - på ett relativt sunkig vandrarhem i Milano.

Men det brukar ju heta att man skapar sina egna förutsättningar, att man ska göra det bästa av situationen.
Det gjorde vi.

Ett vackert Il Duomo, ett mäktigt San Siro. Ihållande regn, billig sprit och klockrena citat.

På hemresan var det ingen tvekan om att vi redan längtade tillbaka. Tillbaka till Roskowa, dygningar. Som jag skrev; till kyliga nätter och hesa tonårsröster.

Ibland gör vi världen, och ibland gör vi den lite bättre.
Hotellrum i Milano

Little Italy

Ni ser rubriken här ovanför va? Bra. Det är egentligen ett citat. En kort sekund uttalar Mats Nyström just de orden i fotbollskrönikan för fotbolls-VM '94. Han syftar på det italieninfluerade området i New York.

men jag ska inte till lilla Italien. Inatt börjar resan till Milano.

Det återstår kanske någon timma här på Nerikes Allehandas sportredaktion, sen börjar nog mitt fokus sakta förflyttas till studiebesöket på San Siro, ljummna förmiddagar på ett café. Kalla nätter och tonårsröster i mörker.

Uncharming

Strömpis. Örebros enda kvalitativa uteställe för lite mer "röj".
Men, been there done that. Så kändes det igår. Behövligt att göra någonting annat, komma bort lite från vardagens mest långsamma lunk. Inte behöva tänka egentligen, bara vara och göra.
Medan gårdagens trupp beger sig och äter pizza drar jag och kör ett spinning pass. Kontraster kanske, men är man sugen och dessutom ska vila i fyra dagar från träning kan det behövas.
Ni skippar jag datorn, byter bort min rosa tjocktröja. Drar iväg och tränar. Bye.
Eric Fiedler

Gillas nu


Fashion, jättefashion

Eric Fiedler Stephanie Parker Lindqvist
Va så här cool med Stephy idag. Hängde på Espresso House, liksom.

Effektivitet, ledord för dagen - score.

Bleeding

Mina ögon blöder.
Skola 08:20. Startar dagen med Finansiering och kalkylering (räknas som b-kurs). Inte världens smidigaste sak. Internationell ekonomi (BBBBB-kurs) på det. Lunchdås under samhällskunskapen (b-Kurs) men ihärdigt analyserande av Saudiarabiens ekonomiska framtidsutsikter genom den uppgift som internationell ekonomi efterfrågar.

Avslut 17:00 med Historia B - solklar B-kurs.

Gym.

Ifall jag inte inte nämnt det förväntar sig kursplaneringen att varje elev jobbar en del hemifrån under B-kursstudier. Skönt.

En "lirare"

Razman Kadyrov
"Årets märkligaste match spelades i Tjetjenien"

Diktatorer, de verkar ju vara rätt världsfrånvända. Eller de är världsfrånvända. Annars hade de förstått hur urbota dumt det är vara just en diktator, med allt vad det innebär.

Mr. Kadahffi, som är på tapeten en hel del nu, tycks aldrig upphöra att förvåna med sina små påhitt.

I ett briljant ögonblick kom Libyens envåldshärskare på att varor, de, de skulle man tillverkat själv. Den som inte lött den laptops kretskort man kanske krängde i en illa ventilerad lokal i staden Zawiya, den fick inte heller rätten att erbjuda varan.
Tänk över vilka distrubitörer som tillverkat sina varor. Det blir inte så många kvar va?

För ett par år sedan ska Kadahffi och hans regim propagerat, och då verkligen spytt ut budskapet om att starta företag.
När så väl skedde, företagen i landet ökade, antalet arbetsgivare och anställda likaså, förstatligades alla företag i landet.
Kul, kul läge.

Tjetjeniens president Razman Kadyrov, som ni kan läsa om under länken här ovanför, tycks också kunna det här med halvkul metoder till att nå popularitet.
Trots lite att Kadyrov hade lite bekymmer med att näta så får man väl ändå gratta honom till sitt mer eller mindre efterlängtade mål; Grattis!

Omgiven

Har installerat pappas gamla hemmabiosystem i mitt rum på 11m². Lite overkill.

Roade mig med att ställa upp min gamla högtalare med basfunktion, vilket är en mer korrekt benämning på den ganska småskaliga versionen, brevid min nya, lite större baslåda.
Baslåda i rum
Det är skillnad på ljud och ljud, och det finns inga genvägar fram till det perfekta ljudet.

Grävande

Skrev igår om den jättelika penseln som uppenbarade sig, liggandes på isen i Kinnarps Arena - mitt under pågående match.

Aftonbladet tog fram stora journalistspaden och tog reda på vad det egentligen va som hände. Skönt!

"Spelet bakom penselkaoset"

Kaoz

Kaos i Jönköping
Har under åren upplevt många typer av huliganism; slagsmål, pyrotekniker och inkastade föremål.
I Jönköping har man nu också anammat tråkigheterna men tagit yttringarna till en helt ny nivå - man firar ner en jättelik pensel när det går laget emot.
Kreativt, om inte annat.

Läs hela artikeln på aftonbladet.se

Myndighet med koll

Utrikespolitiska institutet goes fail
Jo men plastens beståndsdelar utvinns ju nu inte inte längre från olja utan från oblat och tveksamt odlade kvistar.

DN goes crazy

DN-ordskämt

Film, lugn och ro

Egentligen skulle jag bara behöva några sdana här slappa dagar, sådär som på jullovet.

Träna lite, träffa kompisar, smygäta ur kylen. Sova länge.

Framförallt avsluta varje kväll med en film.

Avverkade alla Alienfilmer (utom en) och alla Bladrullar på jullovet. Nu är även Resident evil quadrologins cirkel sluten.

Är det någon som har ett förslag, varmt välkommen.

Inte för att jag kommer hinna se den, konstaterar jag bittert, fortsätter plugga.

Provokativt och onödigt

Sällan, sällan tittar jag på TV.
Sällan, lika sällan är det något bra på TV.
Sällan är därför att läget måste vara det rätta. Det går inte att titta på kanske ändå relativt godartad TV bara därför att det går. Skavlan kan måhända är bra, men inte den typen av underhållning som är som mest lukrativ en trött fredagkväll. Då går blyhagel och Bruce Willis före.

Men det finns även andra aspekter till att undvika televisionens bieffekter som fetma och apati.
Det finns en kanal vars primära intresse, pengar, är illa dolt - TV4.

Kanalen, som enligt sin egen hemsida, är Sveriges största publicerade flertalet TV-inslag där man presenterade "nya fakta" rörande de två svenskar som förra året blev ihjälskjutna i Afghanistan.

I inslaget presenterade man även analyser över de påstått nya uppgifter som tillförts media.

Analysen lät rådande att de två dödade svenskarna sköts av en kaliber som endast det egna gardet har tillgång till.

Slutsatsen väcker uppståndelse då det svenska försvarets offentliga uttalandet gett gällande att "svenskarna dödades av afghanska gerillamän". I uttalandet inkluderades även frasen; "Det går inte att utesluta att skotten kommit från det egna ledet."

Utredningen har lagts ned därför att det inte finns något brott att utreda - det finns inga skyldiga svenskar, blir min tolkning. Det finns bara offer.

Hurvida de två svenskarna de facto blev skjutna av sina egna är i detta fall inte intressant. Inte för någon inblandad part, vilkas intresse måste erkännas större än allmänhetens som i detta fall var exkluderad part.

Johan Palmlöv dödades i Afghanistan.
Gunnar Andersson dödades i Afghanistan.
Det går inte att ändra det faktum.
Det är en tragedi.
Det är en tragedi för Sverige.
En tragedi för de anhöriga till Johan och till Gunnar.
En tragedi för de soldater som fanns på plats vid dödsskjutningen.
Alla har åskammats oläkbara sår i och med händelsen.
TV4 strör nu salt i blödande själar.

Det ligger inte i någons intresse ifall projektiler kommit från de egna leden. De soldater som redan sörjer sina döda kamrater blir nu själva offer för kulor från de egna leden i och med ett av mediesveriges största företags jakt på tittarsiffror och på pengar. De blir nu offer för sina egna tankar, såvida det kan ha varit "just min kula som dödade min kompanjon." Ingen är värd ett sådant öde.

Inte heller är de anhöriga värdiga att misstänkliggöra den arbetsgivare som deras söner, bröder och vänner gav sina liv för.

TV4 leker med människors liv för egen vinning.
Det största offret blir det svenska folket.

Sämst

Börjar bli glömsk. Inge bra de...

... men lyssna på den här så länge så blir ni glada i varje fall!


Dagens bild(er)

MousaviGeorge Lucas
Vem är Mir-Hossein Mousavi, oppositionsledare i Iran och vem är George Lucas, filmproducent?
Med tanke på en viss sminkning av den ena individen (resterande googleresultat såg han riktigt grisfet ut), kan man kanske list ut svaret.
Hur som helst är de sjukt lika.

Iron Sky

Finsk indiefilm?
Låter sädår va?

Nazisterna flydde från jorden sedan de förstod att kriget var förlorat runt en 1945. De bosatte sig på månen. Sedan dess har de planerat sitt tusenåriga rike. Nu återvänder de till jorden, i rymdskepp.

Om den nordeuropeiska lågbudgetrullen handlar om det då, blir den sevärd då?
- Så in i fan att den blir.

Iron Sky
. Jag är såld.


Dagens bild

Mobbing
Signerad Riketssal.se

100 Days

Eric Fiedler Studentmössa


Imorgon är det 100 dagar kvar. 100 dagar kvar av tiden i skolan. Om 100 dagar är jag student. Det börjar närma sig
nu, i tider av många uppgifter och lite tid.

Idag kom min studentmössa.

Det närmar sig ...



"Fuckin trees"

Liam Gallagher
Sitter med 3½ timmas sömn i kroppen och blir jätteglad över att Liam Gallagher inte lägger ner attityden.

Så här säger rocklegandaren om en av brittiska Radioheads nya låtar:

"I heard that fucking Radiohead record and I just go, "What?!". I like to think that what we do, we do fucking well. Them writing a song about a fucking tree? Give me a fucking break! A thousand year old tree? Go fuck yourself! You'd have thouht he'd have written a song about a modern tree or one that was planted last week."

En riktig dip

OLW Dip mix: Bearnaise
Pröva Aldrig!!!

Bara utfärdar en lite varning för er som tänkt ha en mysig hemakväll, en orgie i chips tillsammans med grabbarna och en skål dip eller till er som bara är så tjocka och ledsna att ni måste tröstäta bort er fetma.

Pröva aldrig OLW:s dip mix (som är särskrivet på förpackningen) med smak av Bearnaise.

Om jag ska försöka mig på en närmare analys av det som ska vara gott är den gulaktiga sörjan bara en blandning av salt och dragon. Lite Natriumlutamat med. Fyfan. Usch.

RSS 2.0