Idealhysteri

Att vi idag lever i en värld styrd av ideal är ett krasst faktum. Stegen mot perfektion blir fler och allt större. Modeller som tidigare skulle ansets följa denna outtalade skönhetsnorm retuscheras för att följa perfektionens måste. Att följa idealen eller att acceptera sin egna ofullkomlighet som människa och person är var vuxen människas val.

Mat- och receptsajten Tasteline.com går dock för långt. I en artikel som finns att finna under fliken Hälsa på hemsidan finns tips på hur GI-värdet i familjebarnens mat på enkla vis sänks.

Tasteline

Detta är en artikel som varslar om var vårat samhälle är på väg. En artikel som även lämnar många öppna frågor - Är ideal eftersträvsamt i steg mot förbättring eller har de motsatt effekt? Kommer de barn som idag växer upp med trådsmala människor i var blaska och reklam att reagera självdestruktivt? Är våra barn inte värda ett eget jag istället för att sträva mot en alternativ ickepersonlighet?

För att ge någon värdighet till detta mindre genomtänkta alster bör även tilläggas att texten inleds tipsen med att minska på barnens intag av socker samt öka fiberhalten i barnens livsmedel. Detta är allmänt kända tips som livsmedelsverket står bakom och rekomenderar.
Dock inleds textens mer eller mindre förnuftiga kosttips med frasen "Barn mår bättre av GI-mat. Inte okey med tanke på att denna kost är avsedd för viktinedgång.

Artikeln: Extern länk.

Eric Fiedler

Hälften

Just nu borde jag avsluta en massa saker jag påbörjat. Städningen av mitt rum, engelskauppgiften, tyskatexten eller påklädning för att nämna nåra exempel. Jag vet inte varför jag inte fullföljt npgra av dessa aktiviteter. Vet inte heller varför jag har stora problem med att uppta dem på nytt heller. Om man öppnar spotify kanske någonting magiskt händer(?)...
... jag prövar.

Eric Fiedler

Musikvideor

Under en historia lektion flödde åsikterna gällande musikvideor. Efter lite diskussioner enades lärare och en mindre grupp elever om att Rammstein troligtvis ägde denna genre med sin video till låten Sonne. Vad passar då bättre än att publicera ett par riktigt snygga musikvideor när vi ändå är inne på ämnet? Vad passar bättre än att placera Sonne överst?






Jag bör lägga till att även Depeche Modes video till Enjoy the silence har en given plats på denna lista. Tyvärr fanns inte just den versionen där bandets frontfigur David Gahan vandrar genom ett berglandskap iförd kungaksrud på den annars välfyllda sajten Youtube®.

Noteras bör även att den holländske fotografen Anton Corbijn är upphovsman till två av listans videor. Corbijn har varit med och skapat videorna till Joy Divisions Atmosphere och U2s One.

Eric Fiedler

Orättvisa i plural

Som mången läsare av denna mer eller mindre litterära dagbok i officiell publikation vid det här laget borde förstått är jag mycket fäst vid min skola, Thoren Business School Örebro. Atmosfären, utvecklingen och arbetet både i lokalerna men även utanför är kanske, tragiskt eller bara ambitiöst, det som för tillfället i livet intresserar mig mest. Ideligen smider jag planer rörandes mitt lärandes verksamhet. Timmarna vid datorn, där mitt arbete sker, är många. Frukten som omsorgsfullt skötts skördas allt som oftast i de sötaste smaker.

Thoren Business School

Min lojalitet mot skolan är total. Jag är hängiven dess pedagogik och vill ingetning annat än att Thoren Business School skall skörda de framgångar som den är värd.
Tyvärr tycks de styrande politikerna inte vara medvetna om skolans egentliga storhet och potential. Än så länge kanske skall tilläggas.
Ty det var med växande frustration och en allt mer påtaglig känsla av orättvisa som jag genom dagens Nerikes Allehanda fick erfara att "Thoren" blivit berövad på flertalet priser vid näringslivsrådets prisutdelning till länets gymnasieskolor. Den skola som fick de mest åtråvärda priserna på denna sammankomst var istället Tullängsskolan. Deras elevdrivna företag ansågs tydligen bättre. Då hade de, enligt artikeln, idéer som läderslipsar och frallförsäljning. Det ter sig för mig inget annat än konstigt när dessa idéer menas vara bättre och mer revolutionerande än de moderna och tekniska lösningar som de elever på Thoren kommit fram till. Underligt och för mig upprörande. Det finns en grav misstanke om varför Thoren Business School inte erhöll de finaste priserna. Denna väljer jag dock att icke offentligt publicera. Så sniken vill jag ej framstå.

Eric Fiedler

Discovery!

Jag gjorde precis världen roligaste upptäckt. Kanske inte rolig men åtminstone riktigt underhållande. Mitt självförtroende sköt i alla fall i höjden ganska rejält.
´För att ni läsare utanför Thoren Business School skall förstå så förklarar jag snabbt...

... när vi på Thoren Busines School lämnar in de uppgifter vi fått gör vi det inte på gamla hederliga pappersark. Istället sker inlämningarna via en sida på internet. Vi kan på ett enkelt sätt säga att denna sida fungerar som facebook anpassad för skolan. Man kan ta kontakt med lärare, andra elever hitta uppgifter, föreläsningar och annat smått och gott när som helst, var som helst. Då är man naturligtvis i behov av en dator, vilket inte heller är något problem eftersom alla elever och lärare får tillgång till en alldeles egen sådan manick.

Ivarje fall upptäckte jag nu en ny funktion på våran resultatsida för uppgifter. Jag upptäckte kommentarerna på de uppgifter jag lämnat in.
Jag vet sedan tidigare om betygen på dessa uppgifter. Alltigenom är de skyhöga, matten sackar lite och likaså tyskan, men resten är rätt och slätt MVG. Jag vill inte skryta, absolut inte. Jag har slitit för dessa betyg och praktiskt taget förtjänat dem. Många timmar har gått åt till att hitta källor, korrekturläsa samt skriva. Idag uppptäckte jag dock kommentarerna på mina fenomenala uppgifter. Skön läsning må jag säga...

Eric Fiedler

Uppsala 26-27 Jan 2010

Sitter på tyskan i detta nu. Det finns bättre saker att göra anser jag. En av dem sysslorna som ter sig mer lämpliga en sådan här typ av dag är att publicera lite bildmateriell från den alldeles utomordentligt roliga resa jag gjorde till Uppsala i veckan. Tack alla fina människor för ett koppel sköna timmar i er trivsamma närvaro. Kul hade vi. Nu taggar vi bara till nästa år då Örebro står som värd för detta arrangemang!

Uppsala 26-27 Jan 2010
Uppsala 26-27 Jan 2010
Uppsala 26-27 Jan 2010
Uppsala 26-27 Jan 2010
Uppsala 26-27 Jan 2010
Uppsala 26-27 Jan 2010
Uppsala 26-27 Jan 2010
Uppsala 26-27 Jan 2010
Vi discobowlade varav Uppsala-Linn då lyckades fastna med tummen i klotet. Var tvungen att skriva ut det så att den händelsen aldrig faller i glömska.

Uppsala 26-27 Jan 2010
Uppsala 26-27 Jan 2010
Uppsala 26-27 Jan 2010
Uppsala 26-27 Jan 2010
Uppsala 26-27 Jan 2010
Uppsala 26-27 Jan 2010
Uppsala 26-27 Jan 2010
Uppsala 26-27 Jan 2010
Uppsala 26-27 Jan 2010

Bowling, buffér av olika dess slag, vikitgheter och lite röjj också. Så kan man väll sammanfatta Uppsala? Angående sista bilden säger jag inte mycket mer än att jag tyckte det var läge...
... just då.

Uppsala 26-27 Jan 2010

Eric Fiedler

Stört

Är redigt trött på denna jävla dag. Ingenting går seriöst min väg. Jag är trött förbannad, men farmför allt sur. Skulle nästan vilja kalla mig aggressiv. Känner att den där boxningen som jag blev så inspererad till för någon vecka sedan skulle vara på sin plats nu. AAAAAAAAAAAAAAAAAARGH!

Eric Fiedler

Vanligt

Fortfarande lite halvt sliten sedan Uppsala. No offence alla här hemma, men nog fan hade man stannat ett par dagar till. Hade varit guld.

Nu äre bara sätta igång igen; försöka hinna ikapp med de uppgifter och lektioner som missats.
Löpbandet väntar på mig i eftermiddag. Funderade ett tag imorse på att klippa mig efteråt sejouren på gymmet. Bestämde mig dock i skolan att så inte skulle bli fallet. Faktiskt är jag idag ovanlig nöjd med utstyrseln på hjässans kaluffs.

Sammanfattningsvis: Uppsala var najs. Bilder kommer inom kort, jag har redan börjat taggats på facebook.

Eric Fiedler

Konferens Avslutad

Efter en hård natt med egentligen allt för lite sömn, långt och synnerligt viktigt konfererande och lite för mycket kaffe är Thoren Business Schools officiella Elevrådskonferens 2010 nu avslutad. Jag samt min eminente vice ordförande Daniel Modigh har efter denna lilla tripp flertalet roiliga skeenden i vårat bagage. Dessa har möjliggjorts genom ett flitigt planerande och redigt skött arbete genomfört våra kollegor i Uppsala; Sofia Ohlsson, Jessika Klintsbacka och Linn Fingalsson. Ett stort tack skall dem ha för de "viktiga samtal" som arrangerats, de aktiviteter som vi fått genomföra, den goda sammanhållningen mellan råden som skapats och den fina inramningen med hotellvistelse och resturangmåltider.

En hel del mer eller mindre smickrande bilder lär väll inom en snar framtid att publiceras. Som sagt säger ju bilder mer än tusen ord varför jag aviserar dem som min reseberättelser istället för halvtaskiga småaforismer.

Nu skall Daniel och jag snart pussa det kvarvarande folket hejdå och gå mot vår buss som förhoppningsvis skall ta oss till tåget i Enköping var vi därifrån vi sedan färdas till Örebro.

Eric Fiedler

Uppsala intaget

Efter några timmar på ett allt för varmt tåg och en lite bit med buss är nu Uppsala mitt och elevrådskollegan Daniel Modighs. En liten välkommstkommité välkommandde oss lotsade oss till lunch. Nu äre några timmar häng som gäller innan dess att kinabuffé väntar.

Uppsala
Uppsala
Uppsala

Eric Fiedler


Tiden går snabbt när man har mycket att göra

Herremin gud. Enda sedan morgonens inlägg har jag varit i full färd med det mesta. Det har skapats reklam till Minddevelop UF, det har hafts elevråd, varít allvarliga diskutioner med Fru Runheim, festplanering och tusentals andra saker som mer eller mindre är snara måsten. Jag tror jag räknade till fyra i antal saker jag var sysselsatt med på en och samma gång; Mattelektion, mailbombning, informationsskriveri, lyssna och försöka svara när Emil och Tobbe talade antingen med eller om mig samt gjorde upp ett schema för hur kommande veckor måste arta sig. Jag är tydligen i behov av den mattelektion jag borde varit mer närvarande på. Det var ju de facto fem olika åtaganden som genomfördes under samma minut. Ändå är jag inte stressad. Något pressad över att allt ska gå i clinch, men knappast stressad.

Dagens var annars när vi fick tillbaka de nationella proven i kursen Mattematik B. Över 40% i Örebro fick tydligen ett icke godkänt betyg på detta prov. Jag åstadkom ett stabilt G. Klassens resultat var alltigenom gott utom en detalj. Ty vår lärare Jonas hade våndats och vid provens rättning både stönat och ojat sig över de fel som begåtts på en uppgift alla var kapabla till att enkelt klara. Suckarna vår stackars magister frambringat var på grund av att endast en person i klassen hade rätt på denna simpla ekvationsuppgift. Detta meddelade Mattemagistern med ett förtvivlat leende på läpparna och med falsk glädje i stämman under tiden jag i klassrummets mitt bläddrade ibland mina alltigenom hyffsade svar. I klassen genljöd frågan vem detta kunde vara som åstadkom ett helt rätt svar. Blickarna gick från person till person. Jag hör då plötsligt mig själv ta till orda:
- Det var fan ja'...
Mycket riktigt. Det var jag som hade rätt på den där, tydligen, svåra uppgiften. Jag som ständigt klagat över min brist på matematiska kunskaper hade helt ensam rätt. Ironi.

Nu slå klockan snart halv åtta och det börjar bli dags att knyta ihop dagens arbetssäck!

Imorn bär det av mot Uppsala med Daniel Modigh. Kanske kommer jag blogga men annars är jag tillbaka senast Torsdag!

Sholasvejs!

Eric Fiedler

Start me up

Måndag.
Mick Jagger säger det bättre än mig...



Eric Fiedler

Sista knäppet

Liksom helgen börjar nu sexpacket Coca Cola Light® lida mot sitt slut. Ett typiskt tecken på att en ny vecka snart tar vid. Ett karaktäristiskt knäpp på alimium burken och den sötbruna vätskan trillar snart ner i min hals. Jag har sagt det men säger det igen; jag borde sluta med denna allt för myckna konsumtion.

En spännande vecka kommer imorn inledas, likt alltid till, väckarklockans toner signerade U2. Uppsala skall på tisdag intas tillsammans med Herr Modigh. Redan imorgon dag kommer dock elevrådstinget annordna session. Mycket ska göras om den redan uppskjutna thorenfesten skall ros i hamn. Om allt vill sig väl kan tillställningen komma att bli alldeles ypperligt bra och proffsigt genomförd. Detta tack vare en engegerad kärngrupp i elevrådet samt den frivilliga armadan av festerfarna fixare som ideligen haft möten, fixat och donat. Jag är mäkta stolt över att få representera denna konstellation välsinnade tonåringar.

Imorn alltså; bara tuta o köra!

Eric Fiedler

Bobinen

Kan numera stolt titulera mig ordinarie målvakt hos Bobinen. Korpen i innebandy. Lägre än så kan man väll knappast hamna i innebandyns relativt snara värld av serier? Å andra sidan vad spelar det för roll, jag har ju faktiskt riktigt roligt mellan mina stolpar. Det spelar väll ingen roll att jag tvingats ta steget undan innebandyns finrum som Gothia Cup eller Distriktlags SM när det mot slutet inte blev något roligt utan endast en enda stor ångest? Här har jag ju åtminstone kul.

Sen kanske dagens resultat inte var världens roligaste heller, endast 2-2 mot IBK Walles Heroes. Ingen vinst, men förvisso heller ingen förlust. Snöpligt dock då vi faktiskt var det bättre laget.

Blodvite
Blodvite är alltid härligt

Eric Fiedler

Konsumering

Upptäckte imorse att det var hål i mina favoritjeans. Modet sjönk ganska snabbt vid upptäckten. Inte därför att jag nu skulle bli tvungen att kassera ut dessa mycket pråliga jeans ur min vardag. Nej, istället blev jag aningen bekymrad öer tanken på att skaffa mig ett par nya. Ty jag är ingen villig köpare av kläder. Inte heller finner jag frid i att i timmar underhållas av fönstershopping. För den snara skullen vill jag dock ha stil. Detta får absolut inte stickas under stol med. Att framträda offentligt som billig, slapp eller allmänt ointresserad av sin person står mig lågt i värde. Allas person är värd mer än så.
Ska jag ha någonting nytt skall det alltså, enligt mina kriterier, gå snabbt och vara billgigt utan att sakna stilriktig prägel.

Kanske hade jag bara tur idag. Kanske var det så att jag för en gång skull var tvungen att uppmärksamt strosa genom både H&M och MQ som ledde till de nya jeansen och bomullströjan.

Kläder


Eric Fiedler

Vart är vi på väg?

Skall strax återuppta mitt filmtittande men måste först dela med mig av bedrövelsen jag upptäckte i gårdagens Nöjesbladet. Recensions- och nöjesjournalistiken tycks vare på väg att övertas av djävulens krafter eller så är filmrecensenten Jan-Olov Andersson bara mutad. För man ger inte Sommaren med Göran 4 plus i betyg. Icke! Karln måsste ha en sne världsuppfattning eller något.

Felrecension

Eric Fiedler

Riktigt nördigt

Jag ska erkänna att jag är en riktig "nörd".
Jag plöjer böcker, kollar på film och dokumenteärer. Jag bakar, fascineras över finkultur och följer på spåret mer än gärna.
Tråkigt kan tyckas. Segt och tämligen övermoget likaså. Jag förstår att det kan tyckas torftigt att inte ränna runt halva länet, vara allmänt speedad eller trycka dubblda shots genom kateter. För mig framstår det dock som meningslöst och oinspirerande. Precis som det kan kännas oinspererande att sitta hemma och titta på halvunkna skräckfilmer från 80-talet. Eller med andra ord tycka det som jag finner välbehag i "roligt".
Roligt kanske det inte helller är. Det är knappast så att jag tjuter av skratt varje halvminut, men det ger mig å andra sidan inget heller. Jag finner det bara riktigt najs att knäppa en cola light (bara cola light) och vrida upp sorroundsystemets volym.
Var och en är vi individer med egna behov som måste stillas varför jag köpt hem ett sex pack cola light och bunkrat upp med för mycket skräcfilm för mitt egna bästa dagen till ära.

Eric Fiedler

Recension: Instängd II

Instängd 2
Uppföljaren till succéskräckisen, och nästintill kultförklarade Instängd har nu gått upp på biograferna. Som vanligt en överhängande risk för återupprepning , men "Instängd II" lyckas att göra någonting nytt av sin föregångare.

Sarah återvänder i Instängd II till sin levda mardröm. I grottorna skall Sarah (Shauna MacDonald) nu hjälpa ett räddningsteam att hitta till sina försvunna kamrater. Då Sarahs' psyke fått sig en rejäl törn i och med upplevelsen i förra filmen är hennes minne som förgjort. Ju längre in de kommer i grottorna börjar Sarah's minnesluckor att fyllas allt mer. Snart inser hon vart de är och vad som kommer att hända om de inte hittar ut. Mörkret är påträngade och i denna film är det som gömmer sig i det knappast harmlöst.

Instängd 2
Instängd II är inte lika skrämmande otäck som ettan men likväl hyffsad

Det är inte lätt att göra en uppföljare på en så pass genial film som Instängd faktiskt var. Känslan av klaustrofibi  i Instängd var ruggigt påtaglig. Avsikligt tycks producenterna och manusförfattarna låtit bli att försöka återskapa samma scenario av irrationella fångkänsla i denna uppföljare. Bra är det, för det går nog faktiskt inte att förstärka effekterna från filmen ytterligare. Inte heller är de sedvanliga hoppa-till-scenerna många till antalet. Inriktingen på filmen tycks istället vara att erbjuda lite mer gore och äckel än tidigare.
De många bytena av skräckfokus från den första filmen fäktar bort alla farhågor om instängd II som lik sin föregångare. Den nya inriktingen till trots; den leder inte filmen i rätt rikting när det kommer till kvalité. Visst får man aningen svårt att svälja efter vissa scener, men rädd blir man knappast. Någon enstaka gång dyker ett vidunderligt underjordsmonster upp oväntat. Liknande scener går nästan att i förvåg ana sig till vilket inte bidrar något större chock när de faktiskt inträffar.

Nej, Instängd II är knappast lika bra som sin föregångare, men detta koncept med underjordiska grottor bebodda av monster fungerar ändå. Något mer våldsam tappning än sin föregångare och mindre skrämmande. Med tanke på hur pass dåliga uppföljare brukar vara är Instängd II en värdig uppföljare tilll sin kultförklarade föregångare.

Betyg: E E E E E

Eric Fiedler

Recension: Vem är jag, och i så fall hur många?

Frågan är om det är meningen att "Vem är jag, och i så fall hur många" skall vara så pass ihoptryckt och krystad i sin sammansättning som den faktiskt är. Bokens uppbyggnad och överdrivet lingivstiska utsvängningar står ofta i vägen för enkel filosofi som bakom sin fasad roar.

Vem är jag och i så fall hur många

Vad är livets mening? Frågan har många människor i svåra stunder eller i rent intresse ställt sig. I Vem är jag och i så fall många söker vi svaret på livets syfte genom att ransaka filsofins viktigaste hörnstenar. Detta blandas även fysiologiska och psykologiska aspekter som påverkar oss själva, våran tillvaro och tänkande. Dessa andra aspekter tar ofta över och ställer bokens huvudtema, filosofin, åt sidan. En mycket intressant filosofisk historia som målas upp makuleras av ett allt för stort antal fakta, årtal och namn. Upplysningen om filosofins framväxt som blandas med naturvetenskapliga "hard facts" blir för mastigt. Istället för ett fytande läsande blir sidorna omlästa både en och två gånger.

När enkla filosofiska frågor om moral och etik målas upp i exempel och beskrivs enkelt korthugget och banalt är man som fångad igen. Tankeställarna här blir många och ytterst intressanta. Här borde diskussionen hålla fast allt längre då kapitlen ofta inleds med moraliska frågeställningar riktade till läsaren. Istället trasslas läsaren återigen i dessa hutlösa flöde av tekniska termer och information. Synd, med tanke på att bokens syfte är att lätta dimman kring våra moraliska problem aningen. Vid endast tre tillfällen lyser klaraste ljus efter en sådan här frågeställning. Som tur är vid den viktigaste frågan av de alla; Vad är meningen med livet?.

Richard David Precht
Richard David Precht är en skicklig tänkare men inte lika skicklig med pennan

Kanske borde den tyske filosofen Richard David Precht skulle tjänat på att ha gått en och annan skrivkurs innan denna bok gavs ut. Kanske hade texten upfattats som mindre "svårläst" om tydligare stycken och radbrytningar fanns. Kanske är det bara så att han drabbats av en ovanligt lummig och dålig översättning. Ty språket är bra, men skrivtekniken odräglig. Nej skärpning till nästa bok som jag kommer sluka med stort intresse i hopp om skriftlig förbättring. Innehållet i Vem är jag, och i så fall hur många är ju trots allt intressant och något som cirkulerar i tankarna en bra stund efteråt läsningens slut.

Betyg: B B B B B

Eric Fiedler

Tiden utan stiltje

Det här med fredag är ju aldrig fel. Speciellt inte när man vaknar totalt utmattad med ett dunkande huvud som sängkamrat. Min slaka personlighet idag ger ju dock bara chansen att få stilla min filmabstinens. Det var riktigt länge sedan jag drog igenom mer än en film på en helg. Lär ju göras denna!

Eric Fiedler

Bara sport

Börjar känna mig relativt sliten efter en vecka som gått i 190. Skall bli riktigt bekvämt med lite helg. Ska jag då kanske ta att utnyttja mitt sorroundsysten och de DVD-filmer jag införskaffade mig idag riktigt hårt? Så hårt att grannen här under kanske rent av får ett skäl till att klaga för en gångs skull när jag drar på Nosferatu på högsta volym. Eller vänta nu, det är väll en stumfilm...? Härligt med lite svartvit klassikerskräck från 1922.

Tränade en liten sväng innan jag lirade ett parti Snooker med herr Felix Andersson. Partiet avgjordes inte förens dess att felix satt den svarta med en riktig klasstöt. Honom får jag nog se lite mer av denna vecka då det är dags för lag Bobinen att lira plastbandy på söndagseftermiddagen.

Film
Fem skräckfilmer och en krigsfilm. Jag =Traditionellt maskulin i mina filmval? Lite kanske...

Eric Fiedler

Instängd igen med Tia

Gårdagskvällen spenderades mestadels inne i en otroligt liten och gemytlig biosalong. Frau Kennerberg trodde att kolik numer var en del av hennes vardag varför vi därför försökte bota hennes krämpor med varsin kopp kaffe. Vi satt på caféet George by coffehouse. Kaffe och film är ju en kobination som aldrig slår fel vilket detta företag tycks ha förstått och därför anlagt sina lokaler i anslutning med Filmstaden. Det var ju inte helt fel att efter att ha tjötat om stort, smått och fjortisar i lite mer än en timme bara knalla några meter till kassorna på biografen och hämta ut biobiljetterna. Vi slog även till på varsin cola light. Jag införskaffade mig på sedvanligt biomanér en 1,3 Liters version av läsken. Detta resulterade senare i en på tok för fylld blåsa i slutet på filmen, men sådant kan man leva med. Filmen vi såg var för övrigt Instängd 2. Ettan är en av mina personliga favoriter inom genren, tvåan är väl måhända inte lika bra men inte heller identisk lik sin föregångare vilket gillas starkt. En uppföljare men ändå en ny film. Längre recension kommer naturligtvis inom en snar framtid.

Tia Kennerberg
Eric Fiedler

Eric Fiedler

Världen försvann

Jag bloggade inte igår. Ovanligt. Rent av mycket ovanligt. Uppehåll i mitt alldagliga och vardagsrelaterade skrivande tycker jag inte om. Igår hade jag dock, så att säga, "häcken full".

Först och främst hade jag provskrivning i matematik. Ingen rolig erfarenhet. Jag har som tidigare berättat ganska begränsade kunskaper i det sifferberoende ämnet. Under fyra timmar pågick denna pärs dessutom. Förhoppningsvis gick det bra. En del uppenbara misstag uppdagades timmarna efteråt men förhoppningsvis gick det vägen ändå.

Eftermiddagens timmar spenderades på gymmet. Inget märkvärdigt egentligen. Lite sedvanlig löpning, muskelutmattning och simning. De var ju inte allt för otrevligt efteråt. Det är ju en av de belöningarna träning medför; musklerna sväller, går knappt att spänna och kroppen blir alldeles härligt mjuk.

Anledningen till det definitiva uteblivandet av min internetbaserade skrift var det öppna hus som Thoren Business School Örebro arrangerade. Nyfikna nior och föräldrar i massor kom. Uppemot 250 stycken från orter så långt bort som vingåker och degerfors var på besök och undrade, undersökte och funderade. Totalt uppspeedad efter min träning berättade jag i snabbt gemak om Thoren Business School, vårat upplägg och utformning. Rösten brast mot slutet. Det tar ganska hårt att oavbrutet prata och svara på frågor. Stämbanden förvandlas ganska snart till två sträva stickor i halsen.

Kan förövrigt puffa för en recension som kommer på boken "Vem är jag, och i så fall hur många? - En filosofisk resa" författad av den tyske filosofen Richard David Precht.

Eric Fiedler


Fotografi av idag

Tobbe och Emil på morgonkvisten under företagsekonomin.

Thoren Business School

Historia avverkades

Thoren Business School

Fascinerade och fascinerande pojkar

Thoren Business School

Utnyttjade mitt lojalitetskort på Pressbyrån alldeles lagom till matten

Thoren Business School

Matte som sagt

Thoren Business School

Riktigt så tillbakalutad i sinnet var jag kanske ej

Thoren Business School

Det började med att mamma och jag skulle åka till Brickebacksbadet för att simma och sola. Det slutade med att vi var på lågprismagasinet där jag riktigt shoppade loss på två pepsi, ett kollegieblock och Hellraiser på VHS. En salig blandning av det bästaste bästa må jag säga och då skräcder herr Fiedler icke sina bevingade ord!

Grunkor

 

Eric Fiedler


God Morgon!

Vi drar igång morgonen med Företagsekonomi i tre timmar! Kom igen! Tagga!

Eric Fiedler

Scrubs

Scrubs

Min generations är uppvuxna med bra högkvalitativa komediserier. Lite bögiga är vissa av dem, typ "Vänner". Andra är tecknade vilket kan ses som lite halvarnsligt; "Southpark", "Simpsons", "Family Guy". En del är lite svenska; "Fyra nyanser av brunt", "Rena rama rolf". "Rena rama rolf", kanske varken är högkvalitativ eller episk, men likväl lite smårolig då och då. En TV-serie som ofta omnämns bland 90-talisterna som en av de bästa är "Scrubs", eller som någon ganska halvkass översättare i TV-tidningen valt att kalla serien: "Första Hjälpen". Soundtracket är även det, inte bra, men likväl ganska småtrevligt att ha på i bakgrunden vid studering av exempelvis Voltaire eller lobotomi. Så nu passar jag på att slå två flugor i en smäll. För det första vill jag tacka Tobias Strandberg för att han nu skickade en spotify-invite te mig vilket medför att jag numera har musikspelaren installerad. Dels vill jag publicera en playlist på just Spotify med endast "Scrubs"-låtar.


Scrubs

Eric Fiedler

Nya veckor, nya tag

Då var det väll dags att kicka igång skolan på allvar igen. Måndagen chockstartar kroppen med tre stycken krävande pass. Företagsekonomi där vi pysslar med Ungföretaghsamhet och företaget Minddevelop UF. I det projektet behövs det liak mycket kol som innan julen för att få den typ av grovbolmande ånga vi lyckades åstadskomma då. nästan två timmar historia följer på det. Andra världskriget har jag för mig att det var vi skulle projicera våra sinnen på nu. det är ju om annat inte riktigt roligt och gör mig fruktansvärt taggad på att återuppleva alla gamla härliga serier som exempelvis "Band of brothers" på nytt. Att vi sedan avslutar med ett två timmars långt pass i matte hade ju gärna någon kunnat få avstyra. Tror dock det här är den sista terminen jag behöver sätta näsan i mattebokens pärm. Tack och lov.

På kvällarna är det som sagt även fullbokat. Det kommer vara en hel del att göra nu med andra ord. Mycket roligt, samtidigt intensivt och en del krävande. Nationella prov i matte är ju liksom kanske inte min grej.

Eric Fiedler

Anders och Måns

Anders och Måns nya serie "Succéduon med Aners och Måns". Som brukligt roligt. Kanske inte lika roligt som komikerparets tidigare fullkomligt geniala serier, men ändå roligt.  För att illustrera någon slags hyllning och för at samtidigt väcka det intresse och dunkande hjärtslag på nytt för de båda herrarna kommer nu ett litet medley signerat Youtube.


Eric Fiedler

It hurts so bad

Fredag idag. Det är ingenting man tackar nej till. Dock kunder veckorna vara fyllda med lite mer aktiviteter. Så lär det väl också bli ju med ett sprängfyllt schema. Dessutom har jag redan bokat upp mig tre kvällar i nästa vecka. Indriekt fyra.

Måndag - Plugg inför tisdagens nationella prov i matematik
Tisdag - Öppet hus på Thoren Business School Örebro med Minddevelop
Onsdag - Snooker Med Felix/Bio Med Tia
Torsdag - Snooker Med Felix/Bio Med Tia

Schema BP08B Thoren Business School Örebro Period 3
Ett tämligen luddigt schema. Ett bra riktmärke för tidsmåttet är att den rosa rektangeln på fredagen dlutar klockan fyra.

IDag har jag annars haft ont. Mycket ont. Fast det är lite skönt. Det är ju träningsvärk. Då vet man att man gjort något bra och tröttat ut sig en aning. Samtidigt får man ju ta dessa smärtsamma konsekvenser som den ack så roliga tränignens nackdel. Ser riktigt fram emot att inom någon minut slå mig ned i soffan och fortsätta mina hobbysdtudier i filosfi. Ett ämne som förövrigt diskuterades idag i skolan med Emil och Tobias men även under lunchen på Coco Thai tillsammans med min motsvarighet i lärarkåren Petter. Han kan om möjligt vara den som pratar mer på skolan än vad jag gör. Ty tyst är jag inte ofta annat än när lärarna pratar. Fråga bara Lina och Tobias som följde med mig till Clas Ohlson för att inhandla ett cykellås. 59 Riksdaler blev det. Tobbe inhandlade även han en ateralj av helt annat slag, nämligen en sprillans lattevisp för 89:-. Nu blir det säker ett vackert fluffigt skum på de kaffeklreationer han planerar att göra.

Eric Fiedler

Det gick i lås... eller inte

Jag och lås, i synnerhet cykellås, går inte ihop. Igår tappade jag bokstavligen bort cykellåset till pappas cykel. Detta miedförde att jag idag fick cykla på min egen cykel till skolan. Väl framme har låset frusit fast i sitt läge. Suck.

Cykellås

Eric Fiedler


En kille i koma

Det är dagens sista lektion. Jag befinner mig i föreläsningssalen, på bottenvåningen av Thorén Business School Örebro. Lektionen är matte. Med en mage fylld och ett huvud i brist på sömn går inlärandet segt. Meningarna flyter samman och blir obegripliga. Sakta, sakta börjar jag motvilligt att acceptera orimligheten i att sova tre timmar och äta på Coco Thai innan en mattelektion. Eric Fiedler bloggat från mobil.

Trött kan man bli

Jaha ja, nu är jag så hemma efter en dag med överdrivet många träningsbestyr. Dock är det inte det inte endast den saken som gjort mig trött.

Då jag cyklade hem med ett sedvanligt leende på läpparna och med fröjd i sinnet trilskades vägen med mig. En centimeterhög snövall i kombination med att jag girade vänster resulterade i att jag sekunden enare befann mig på marken. Det kan ju tyckas tråkigt men att ta sig upp igen och börja trampa är för den som inte visste det, ganska så lätt. Det tråkiga inträffade istället när jag väl kom hem. Jag fann då att jag tappat låset till cykeln. Det är dessutom inte min cykel utan min fars som jag lånat.
Med två höga suckar lyckades jag kväva den groende frustrationen inom mig. Envis som jag är cyklade jag tillbaka hela vägen och hem igen på jakt efter min fars lås. Icke sa Nicke. Det finns tydligen ett par riktigt snabba par klåfingrar därute i den närkingska bygden. Jag skall ta mitt ansvar som den gentleman jag är och betala ett nytt lås, naturligtvis. Ty det anser jag att det är mitt fullaste ansvar. Frustrationen ligger dock fortfarande och pyr därinom mig. Inte för att jag skall punga ut en hundralapp eller två för ett sprillans nytt lås, det är en ganska ringa summa vilken inte bekommer mig. Däremot är jag i en sådan här situation butter över min egna fumlighet och min totala brist på att överblicka mig själv. Sådan har jag alltid vart så det kommer knappast som en förvåning när en sak försvinner för mig längre, men mattheten som drabbar mig vid sådana tillfällen är alltid densamma.

Eric Fiedler

Kör hårt

Ingen rast ingen ro. Eller min klass BP08B på Thoren Business School Örebro har ju i och för sig ahft en del raster och ganska mycket ro. Schemat har inte direkt varit spikat med jobbiga uppgifter. Idag ändrades dock denna vardag ganska så drastiskt.

08:35 infann sig jag samt mina klasskamrater på Karolinska läroverket och dess sal anlagd för gymnastik. Där gick vi igenom ett tämligen fysiskt program med boxning. Slagserier, armhävningar och aningen löpning om vart annat gjorde samtliga elever tämligen matta. Tobias, jag och Emil kan alla befatta oss med att ha ovanligt skakande rörelser i händerna. Till en början lite halvt läbbigt att inte helt kunna kontrollera sina vanliga rörelser. Efter ett tag endast irriterande.
Dessutom vill jag inte riktigt veta hur pass darrhänt jag kommer att vara ikväll efter att även ha tränat under eftermiddagen.

När vi utmattade anlände till skolan möttes samtliga av ett än mer utslitande besked. VI har nu fått vårt nya schema. I det finner vi sluttider som halv fem, kvart i fem och fyra. Lägg även till att hitta motivation under de åtta timmar hål vi sammanlagt har i veckan. Det går nog säkert att lösa på något effektivt sätt och de lektioner som ligger sent på dagarna var i och för sig ganska roliga. Exempelvis historia som sista lektion på fredagen och för mig är det en minst lika rolig sysselsättning som någonting annat. Första reaktionen var alltså chock, men i slutändan kommer det nog bli ganska bra ändå.

Eric Fiedler

Filmtips: Charlie Wilson's War

Ibland kan betalkanaler löna sig att ha. Speciellt vid tillfällen då fotboll visas, eller stunder då bra filmer står på agendan. Ikväll visas exempelvis Charlie Wilson's War.

Charlie Wilsons War
I huvudrollen som självaste Charlie Wilson hittar vi ingen mindre än Tom Hanks. Tillsammans med en burdus CIA-agent driver de kampen mot Sovjet under kalla kriget genom topphemlig krigsöring i Afghanistan. De båda står inför politiska hinder såväl som på hemmaplan som i de angränsande länderna vars hjälp behövs.

Dialogen är oerhört snabb, tempot uppskruvat och skådespelarinsatserna fantastiska. Philip Seymor Hoffman som iklär rollen som CIA Agenten Gust Avrakotos belönades med en Oscarnominering för bästa manliga biroll på grund av sin tolkning. Bara de repliker som "Gust" levererar filmen igenom gör filmen till en klar favorit.

Betyg: E E E E E

Eric Fiedler

Hysteriskt roligt eller fruktansvärt tråkigt

Jag är riktigt trött ikväll. Jag är så pass trött att jag faktiskt lade mig en stund i soffan. Så pass trött att ja där även somnade. I ett tappert försök att vara någolunda pigg underhåller jag mig vid ett sedvanligt uppehälle; datorn. Sitter o lollar halvt slött på Yuotube och finner då denna reklam som jag behandlar i humorcentrat av min sega hjärna. Absolut inte min "typ" av humor. Absolut inte, men humor är knappast den trötte mannen starka sida. Roligt eller tråkigt. Avgör själva.

Eric Fiedler


En liten stund av effiktivitet

Som sagt, nu i början av terminen har jag inte spenderat många timmar i skolan. Jag vill påstå att jag pluggat mer hemma än i självaste skollokalen. Det lär nog bli ändring på det nu till nästa vecka då schemomläggningen börjar att gälla.

Idag var det dock effektivt arbete under den ringa  stund jag befann mig i skolan. Elevrådet var det som höll mig sysselsatt. Under mötet rådde ett febrilt arbete med att arrangera festen vars preliminära datum är den 28 Januari. Det kommer bli svårt att hålla angivna datum, men vi arbetar för att hålla schema.
Tågbiljetterna till Uppsala, dit jag och min vice ordföranden Daniel Modgh skall bege oss för Thoren Business Schools nationella ordförandekonferens. Ett rikitgt privelegum man somm ordföranden för eleverna på skolan erhåller. Tisdagen den 26 Januari tar jag och herr Modgh tåget till Uppsala, för att sedan resa hem dagen efter. Vi är taggade, våra humör är på topp. Uppsala 2010 is going to be awesome!

Biljetter

Eric Fiedler


Länkorgie

Jag är en bevandrad man av Internets allra första generation. Åtskilliga timmar har gått åt till att spela allt ifrån "spelens spel" nummer ett; tetris till att undersöka forumtråder där de vidrigaste "gore-bilderna" läggs upp.
Jag skall inte vara sämre än att jag delar med mig lite av mina flitigast besökta hemsidor.

Google - Sökmotorns Rolls Royce som startades av tre nördar i ett garage. Nu aningen större än så.

Aftonbladet.se - Sveriges ledande nyhetssajt

Expressen.se - God två i nyhetskonkurensen

Nerikes Allehanda.se - Den lokala blaskans nyhetssajt

Facebook.com - Världens största socialamedie. Är du inte med, joina!

Wikipedia.se
- Fakta med en aningen kontroversiellt innehåll emellanåt. De flesta "uppsatserna" om exempelvis företag är troligtvis skrivna av företagets praoelev under en fikarast. Dock välbesökt med bra grundutbud.

Oddee.com
- En sida med listor om det mesta, från de 10 konstigaste trapporna i världen till världens mest befolkade offentliga platser.

Filmtipset.se
- En svensk användardriven sida helt dedikerad till fenomenet film. Sätt betyg och kommentera dina favoritfilmer eller varför inte göra en hel recension och lägga ut?

SVT Play - SVTs mediaspelare på nätet. Jag är ett stort fan av publicserviceutbudet, men kan inte annat än hysa hat över TV-tablåer.

Menyse.com
- En alldeles utsökt receptsida. Recepten är inte som på de flesta andra liknande sajter över 100 000 till antalet utan istället i rimlig mängd. Smart databas över ingridienser och olika tillagningsmetoder finns med.

Existenz.se
- Svensk länkdisda med humor, gore och ibkand porr. En sida troligtvis helt dedikerad åt killars mer barnsliga jag, ibland kan det ju vara ganska skönt att bara skita i att vara prydlig för att sitta och lolla in de hårdaste benknäcken i skadornas historia.

Jesper.nu
- Svensk sida med spel, roliga filmer, länkar och bilder. Inte en tråkig studn får man på denna "light-version" av Existenz.

Eric Fiedler





Knepigt Dataproblem

Under slutet av dagens historialektion gjorde Tobias Strandberg en upptäckt med blandade känslor. Beskrivning löd att han först trodde att hela datorn av oförklarliga skäl havererat, men efter att vår vän Patrik bryskt ordade "Men flytta på mobilen!" facinerades öpver det som hänt. Ett tekniskt frågetecken under denna lektion.

Eric Fiedler


Mörad

De möraste köttbitarna är de finaste enligt gastronomiska mått. Den finaste "köttabiten" är också den med fett inmarmorerat i muskeln. Fint kött, men två begrepp använda i motsägelse till varandra. Ty jag är nytränad och känner mig ganska mör, knappast sprängfylld med fett.

Eric Fiedler

Januaridag

Fingrarna är stela. De blir ju lätt de när man varit ute en liten stund, speciellt i det här vädret. Det är fortfarande kallt. Inte riktigt lika kallt som tidigare, men ändå, fortfarande kallt.
Jag bekymrar  mig dock inte. Det känns ganska skönt efter att ha varit ute. Man känner hur värmen sakta sprider sig i kroppen. Dessutom underlättar den kyliga luften mina tankar. Specioellt nu när jag är trött, då behövs det en sup med isande syre för att skingra allt som rör sig däruppe. Inga allvarliga tankar, inga alls, men de mest enkla organiserade blir till en konstlad utmaning när man inte sovit. Man vet inte riktigt om man ska skratta eller gråta eller kanske göra både och bara för att man inte riktigt kan strukturera upp vad man känner.
Nej, jag gillar verkligen inte att vara trött. Trött kan vara skönt att vara när kudden är under huvudet och natten nära men inte nu. Inte i skolan.

Eric Fiedler

En lektion om dagen

Skolan har börjat. Knappast särkilt påtagligt eller upprörande jobbigt. Under de tre "Skoldagar" som varit inplanerade har samma antal lektioner varit inskrivna. Skall man skratta för att det är skönt att inte överrösas med arbete direkt (vill påstå att jag har ganska mycket att tänka på ändå när det kommer till skolområdet med omnejd, elevrådet etc.), eller skall man gråta därför att det för mig väldigt avslappnade lovets rutiner abrupt tvingats till ett slut?

Egentligen varken eller tror jag. Det är faktiskt ganska skönt att vara igång igen, att få gnugga geniknölarna och analysera outforskade områden men inte minst att vara tillbaka i de nygamla gängorna med tidiga mornar, regelbundet motionerande och lagom sömn.
Lite saknar jag nog lovet ändå. Speciellt den sena natten omgiven av ensamhet, när inge var hemma och det bara var jag och med friheten som enda sällskap. DVD-skivorna gick för fullt, colan gjordes till intet och "mitt" blev påtaligt. Det var skönt.

Eric Fiedler

En obeveklig karaktär blir om möjligt starkare

Ordets Makt Och Vanmakt Jan Giullou
En av Sveriges mest omtalade författare har nu, efter år av romantiserade spionhistorier och häpnadsväckande avslöjanden använt sin författande ådra till att skriva om sig själv. Jan Giullous biografi är lika hävdande som den är självkritisk.

Jan Guillou är till synes en mycket självgod person vars vänliga ord endast tillfaller den närmsta kretsen. Stora, demokratiskt viktiga avslöjanden är inte fog för att anses som en särskilt välmenande människa. Inte heller har  en karriär som romanförfattare eller samhällskritiker gett Guillou en plats i svenska folkets hjärta. Så kommer nog fortsättningsvis att vara. Guillou kommer aldrig bli folklig, ty det tycks ligga i Guillous natur att vara jävlig mot det som kan anses svenskt och som säkra kort. Det bevisas återigen när Guillou för första gången år chansen att i lugn och ro, med egna ord reflektera och analysera de händelser som format Guillou själv lika mycket som det präglat rubriksättare, politiker och svenska folket.
I den skrivande processen av "Ordets makt och vanmakt" kunde Jan Guillou tryggt luta sig tillbaka mot en historia så häpnadsväckande fascinerande att Guillous fiktiva figur Hamilton nästintill kan likställas i upplevda förseelser. Allt ifrån den berömda IB-affären till Giullos mindre kända karriär som pjäsförfattare på Dramaten analyseras och reflekteras över. Resan från en trevande start i de unga åren som naiv arbetssökande till en kritiserad, hatad men beundransvärd ordförandepost i Publicistklubben är ytterst fascinerande.
Det är med stort mått av ironi och självkritik som utvecklingen beskrivs med. Det överraskar nog var läsare som endast hyser ett hum om Giullou som person. Självgodheten är knappast bortblåst, den anas i var meningsbyggnad där det självbeskrivande ordet Jag återfinns. Däremot kan den mycket snara balansgången mellan att vara av stark personlig åsikt och bästvetande uppfattas som narcissistisk. Giullou är inte snål med att dela ut kängor, men icke heller snål med sina erkännanden av misstag och sina i efterhand bevisade felaktigheter. Den nedlåtande tonen som Giullou tycks hysa, avfärdas efter läsning av denna bok som en efterdyning av hans naiva yngre och mer egocentrerade jag och att Giullou är en ytterst skicklig ironiker.

Denna mans resa blir knappast bristfällig på historier. De är lika häpnadsväckande som många. Boken ger också perspektiv på hur Sverige som land, men även dess politiska klimat,  faktiskt delvis formats på grund av Giullous bandbrytande journalistik.
Bokens kanske mindre smickrande sida är de ofantligt många nya namnen som stundtals cirkulerar. Jag som tämligen ung läsare kan inte associera dessa till kännbara ansikten vilket gör läsningen bitvis trög då jag tvingas att blicka till baka några sidor. Det stör mig dock inte på det hela. Denna historia om det demokratiska landet Sveriges politiker- och journalistklimat duger som det är, gott och väl. Läsaren bjuds på insikt, såväl som spänning och med en duktig den duktiga författarens ironiska melodi klingandes genom boken.

Betyg: E E E E E

Eric Fiedler

Favoritfilm

Under en diskution i torsdags angånge favoritfilmer tillsammans med Tobias och Emil nämnde jag, trots en läng betänketid, att Sagan om ringen-trilogin nog var min favorit i samlingen. Igår, vid tolv-snåret fann jag plötsligt anledning till ett stort mått av självkritik. Tryck på Play och den inbitne i filmens värld kan snabbt urskilja denna klassiska vinjett. Association bringar vid ringaste åtanke ett brett leende på läpparna.



Pulp Fiction, varje filmälskares våta fläck i lakanen.

Eric Fiedler


TV-tablån must die

Jag är av synnerligen positiv åsikt när det kommer till Webb-Tv. Jag kanske rent av blir det om än mer nu när SVT valt att lägga firandet av U2:s 30-årsjubileum på sämsta tänkbara tid. Varför 22:15? Varför på en söndagkväll? Nej "mitt" band är då värda en mer angelägen tid än så.

Eric Fiedler

Nya tag

Söndag kväll. Temperaturen är något varmare än föregående dagar tror jag. Eller varmare, snarare mindre kallt.
Läste under gårdagskvällen ut Jan Gillous självbiografi Ordets makt och vanmakt. Recension kommer imorgon alternativt på tisdag. Jag är dock inte sen med att ta mig an nästa bok i en snart sprängfylld hylla. Filosofi är ämnet som behandlas i kommande lektyr. Richard David Precht står som författare till boken "Vem är jag och i så fall, hur många?".
Med andra ord är det dags att "knäppa en cola", tappa upp ett bad med skållande temperatur på vatten och kasta mig in i handlingen.

Vem är jag och i så fall hur många

Eric Fiedler

Dubbla böjelser för "Lost"

Att TV-serien "LOST" är ett av västvärldens populäraste TV-program just nu råder inget tvivel om. Miljoner världen över har följt serien sedan dess start 2004. Intrigen har vållat heta diskussioner på forum över nätet och i bekantskapskretsar. Att publiken nu blivit så stor att självaste Barack Obama tvingas att slaviskt underkasta sig schemaomläggning på grund av dess sändningstid kan ju faktiskt ses som en ganska stor bragd för TV-branschen. Skaparna J.J. Abrams, Jeffrey Lieber och Damon Lindelof lär gnida sina händer placerade i varsina framgångsfotöljer som tycks mer sittvänliga än någonsin tidigare.

Folket säger sitt

Barack Obama vs.   Lost

 

Eric Fiedler


Heta vibbar i en isande kyla

Det är med sedvanlig tur jag inleder terminens första lediga helg med att bli lite småsjuk. En sträv hals, snurriga tankar och en småhet panna.
Typiskt. Typiskt därför att skolan dragit igång och även ifall mitt fysiska tillstånd inte kan tillskrivas allt för allvarligt så är det endå besvärande.
Typiskt därför att löpningen gått bättre och går bättee än på länge. Jag var så benägen att bibehålla det goda flås jag under stundom tid av träningstvivlan och kalla joggingrundor byggt upp, att jag utmanade min trilskande hals och ömmande kropp på löpbandet idag. Den erfarenheten rikare kanske beslutet var en dålig idé.
Just då var fokus bättre än många andra halvkilometrar, nu sitter jag mest och försöker strukturera upp den bild jag har framför mig.

Eric Fiedler

Narcisismens kung visar sig vara dess största narr

I skrivande stund är jag mitt uppe i Jan Giullous relativt nyutkommna självbiografi "Ordets makt och vanmakt".

För det första har boken ändrat min uppfattning och bild av vem jag hade uppfattningen var självgodheten i sitt esse, Jan Giullou. På den punkten kan jag säga att jag haft gruvligt fel. Redan efter ett par meningar är jag väl medveten om att vad jag kan uppfatta som en arrogant överklasston snarare är en efterdyning av en ung pojkes försök att göra sig märkvärdig. Uppfattningen om Gillou som orubblig omkullkastas inte utan späs snarare på, men vad vi får se är en sida som få med starka åsikter och trosuppfattningar besitter, nämligen ödmjukhet. De fatala misstag, snedsteg och felsägningar Jan Giullou under sina många år i hetluften tagit, erkänns med stor efterklokhet och utan ursäkter. Boken ger också ökad förståelse varför Giullou fortfarande är en åsiktsmaskin utöver det vanliga. Gillou tycks nämligen hysa en pojkaktig förtjusning över de dispyter som i offentliga samanhang ofta uppstår och bedriver allmänt känt dessa ofta med stora mått av ironi, något som Gillou gärna påpekar i sin bok.

Det andra som boken uppdagar inför mig är att jag blir allt mer sugen på att pröva på yrkesjournalistiken längre fram i livet.

Det tredje som rör boken är en incident från egentligen ingenstans. Jag hade förmodligen inte haft en aning om vem gästen i SR P3's Morgonpasset var. Förmodligen hade jag inte vetat, möjligtvis hört namnet någon enstaka gång. Tack vare dessa veckor effektiva läsande vet jag nu mer än väl vem det är.
Gunnar Ekberg var under 70-talet spion åt den hemliga organisationen IB, en underrättelsetjänst så hemlig att självaste regeringen var ovetandes om dess existens.
Avslöjandet av denna spionorganisation stod två män på socialistsympatiserade tidningen "Folket" för. Båda männen skulle dömas till fängelsestraff för detta avslöjande. Den ena var Peter Bratt. Den andra journalisten var ingen mindre än den författare jag nu läser av, Jan Giullou.
Ett sammanträffande med ödets nyck att jag intensivt läst 300 sidor ur boken vars största del går åt till att behandla just IB affären.

Eric Fiedler

Coco i huvet

Jaha, då var det dags igen. Skolan har dragit igång, om än så med en smygstart på endast en lektion och där vart det knappast mycket gjort. Vi gick enligt tiderna från vårat gammla schema (nytt är på väg!) vilket gjorde att Minddevelop UF som varje torsdag månaderna innan jul tog sig en fika på Espresso House. Vi har blivit något av några stammisar där i hönrnet av Stortorget i centrala Örebro. Så pass igenkända blir vi nu att de i gruppen som var sugna på dryck faktiskt blev bjudna. En timmas fika, med lite slentriantittande på det bästa från existenz.se och samtal om jullovet blev det. Mer hanns inte med.
I samlad trupp spatserade samtliga Thoren-elever till vårat nya matställe och resturang Coco Thai vid elva snåret. Jag om någon lär efter den här månaden vara trött på thaimat, om man nu kan bli det. Franska, italienska och svenska köket i all ära men det asiatiska har en ohotad förstaplats hos mig. Det är möjligt att fiskrätter i allmänhet konkurerar och kanske rent av ligger före i favoritlistan. Fast fisk är nog den proteinråvara jag gillar mest medan det kök som får det att kurra i magen snarare är det asiatiska.

Kanske var det lite grönsakswok, eller om det var den lovlsånga vila som gjorde susen men för tredje gången i rad på gymmets löppband slog jag rekord. Då glömde jag ändå att spurta på slutet. Inatt kan jag med andra ord sova lika gott som jag somnar eftersom dygnsrytmens iregulitet satt sina spår och förkortade denna natts vila till endast 4 timmar. Pigg är jag ändå. Kanske börjar käkmusklerna stretcha sig själva nu frammåt kvällningen, menm det är ingen ovanlighet gällande mig.

Eric Fiedler

Recension: Blink - Den intuitiva intelligensen

Blink den intuitiva intelligensen


På kontoret, i hemmet, till och med i mataffären fattar vi beslut efter vår intution. ”Magkänslan” styr i mångt och mycket våra liv. I många situationer kan vårt undermedvetna rent av rädda liv.
Hur funkar det då? Vad är det som gör att vissa beslut fattade efter känsla leder oss helt rätt medan andra beslut är helt uppåt väggarna?

 

I ”Blink” presenterar författaren Malcolm Gladweel förklaringar till varför vi reagerar som vi gör blandat med häpnadsveckande historier och de allra senaste vetenskapsrönen. Författaren med bakgrund som ekonomi- och vetenskapsreporter på tidningen the The New Yorker, berör ett av de viktigaste psykologiska temana, Neurospsykologi. Psykologitermen kan närmast beskrivas som det samband som hjärnans funktioner och individens beteende har. Ett ämne som kan tyckas svårt men som i Blink är enkelt att förstå och ger exempel lätta att applicera på sin egna vardag.

 

Sanningen är att det går inte annat än att bli fascinerad över sig själv när man slår upp sidorna i ”Blink”. Jag är ju själv allt som oftast ett offer för ogenomtänkta beslut. Ibland blir det rätt och ibland blir det fel. När det blir fel borde jag tänkt efter och förbannar den magkänsla jag gick på . I Blink får jag reda på att detta kan vara både rätt och fel. De vetenskapliga rön som boken på ett nära och enkelt sätt förklarar är många och intressanta. Alla undersökningar presenterade på ett sätt var man eller kvinna kan relatera till. Nivån på boken är tacksam, läsaren behöver knappast vara särkilt insatt i neurovetenskapen som boken behandlar. När man efter dryga 200 sidor slår ihop boken känner man sig dock genast som en expert på området. Det snara området skulle även kunna bli bokens last, men variationen på varje historia är stor. Det är också på de olika berättelserna fokus ligger. Tur är det nog att det är de olika berättelserna i boken som är det väsentliga och att Gladwell inte står och stampar genom överanalysera de olika scenarierna. Svaret som diffust ges i varje kapitel tycks ända vara det samma genom hela boken.

 

De korta analyserna och de myckna historierna, som är lätta att känna igen från sin egen vardag, leder boken i ett relativt högt tempo, utan att man för den skullen tappar bort sig. En underhållande faktabok som lär dig att tolka ditt beteende och förstå dig själv lättare utan att egentligen överraska i sina analyser.

 

Betyg: E E E E E

 

 

Blink den intuitiva intelligensen Malcolm Gladwell

Malcolm Gladwells bok Blink är intressant men slutsatserna ganska så logiska.

 

Eric Fiedler


Recension: Avatar

Avatar
James Cameron tar specialeffekterna till nya nivåer med sitt apokalypsdrama Avatar. Med en budget på över 1,7 miljarder kronor visar Avatar upp fantastiska animationer och bildspråk, men en historia som är ganska originell och förusägbar.

På den himmelska månen Pandora lever det alvliknande folket Na'vierna. Deras existens är hotad av människorna som söker nu år 2154 befinner sig i en energikris och därför söker ett mycket åtråvärt bränslematriell på denna spektakulära måne. Spänningen mellan de båda folken är påtagbar. I ett försök till medling har forskare skapat en korsning mellan månens ursprugnsbefolkning och teknik, en så kallad Avatar. Avatarpiloten Jake Sully anlitas snabbt av den krigslystne generalen Miles Quaritch (Stephen Lang) för att bedriva spaning åt de legosldater som även finns på Pandora. I sin roll som dubbelagent blir Jake allt mer förtvivlad. Na'viernas tycks inte vara så fientliga som först verkar. Ju mer Jake umgås med detta folk ju harmlösare och oskyldigare tycks de framstå. Generalens order om att inleda ett krig mot Na'vierna ställer Jake att välja mellan sitt eget folk och de varelser och den natur hann nyss lärt sig att älska.

Avatar



En frände till mig liknade hela historiens händelseförlopp med den gamla klassikern Pocahontas. Det ligger nog en hel del i det. Historien och intrigen är vid jämförelse snarlik. Lägg där till på dimensionen rymdresor, rymdfarokoster och visuella upplevelser ofattbart skickligt gjorda är 2000-talets motsvarighet till just Pocahontas komplett. När historien är gammal blir filmen aningen klyschig och lite väl förutsägbar. Mer av den varan kunde det dock ha blivit. Att James Cameron i sitt manus inte låter jordens potentiella undergång ta överhanden gör att jag släpper en lättnadens suck i dessa tider av naturkatastrofhybris. Balansen mellan de klassiska ingridienserna kärlek, kampen mellan gott och ont samt ett dovt budskap om alltets enighet är genom filmen välbalanserat ända fram till dess sista mer självande minuter där min katt kunnat berätta vad som skulle ske.

Filmens maffiga scener är något extraordinärt, bilderna som spelas upp magnifika. Avatar pressar gränserna mellan animerat och verklighet allt längre. Filmen sätter en hög utångnspunkt för kommande projekt. Att Avatar är en stilbildare och någonting utöver det vanliga kommer naturligtvis höja kultfaktorn i framtiden. Sett över det hela taget är Avatar en medelmåtta när det kommer till berättelse, men en visuell upplevelse utöver det vanliga.

Betyg: E E E E E


Eric Fiedler

Plågoande

Ända sedan barnsen har jag lidit av sjukdomsförfallet migrän. Under år har jag under stundom tid plågats av huvudvärk, illamående, tunnelseende och allt som hör migränbilden till. I sjuårsåldern tror jag att det började någon gång. Jag förstod inte att det var en dov smärta i huvudet jag många gånger bar på, utan jag uppfattade nog det hela som en överväldigande trötthet. Det hela tycktes oförklarligt, rent av märkligt, när jag ibland plötsligt våndades över banala saker som att gå till skolan eller bara kliva upp ur sängen. Förklaringen trötthet måste tett sig ganska så diffus, att då och då plötlsigt bara bli så pass sömnig att mitt tillstånd nästintill kunde beskrivas som apatiskt. Jag förstod inte, ingen annan heller. Mina föräldrar måste varit relativt bekymrade över detta och säkerligen orsakat en hel del grubblerier.

Det var inte förens dess att jag var i åtta nio-års åldern som trötthetsanfallen nådde sin kulmen. Jag var nu inte bara trött längre utan fick svårt att gå upprätt, titta, fokusera. Jag kunde vid vissa tillfällen rent av kräkas. När dessa tillstånd blev alllt vanligare genomgick jag ett flertal besök på diverse vårdinrättningar innan dess att diagnosen Migrän kunde fastställas. Det var liksom en lättnad för alla inblandade partner att plötsligt få någon slags bekräftelse på att jag var sjuk. Det var nu inte helt oförståligt varför jag plötsligt kunde gå från ganska så livlig till att ligga kvidandes i ett mörkt rum.

Jag lever fortsatt med denna sjukdom. Den tycktes under några år avta, anfallen var kanske på sin höjd en gång i kvartalet. Nu tycks kryddan i tillvaron vara tillbaka. Jag vet inte hur eller varför jag drabbas av skarpa smärtor i tinningarna, tryck över hjässan och vörk bakom ögongloberna. Jag vet inte varför, jag vet bara att det är ett faktum som jag krasst måste konstatera att jag kanske måste leva med livet ut. Missförstå mig inte nu, jag vill absolut inte sätta mig själv i någon slags offerposition. Sjukdomen är vanlig och knappast dödlig. Däremot hämmar den en någolunda vanlig vardag. Istället för att vara allmänt spontan så är det strikt med att försöka ålla en god kosthållning, motion och sunt leverne. Allt annat kan genast resultera i en kraftig huvudvärk. Det är väll på enda sättet denna förädiska och av mig förbannade sjukdom kan erkännas bra, den tvingar mig att leva sunt och förnuftig. Sova bra, äta rätt och träna med andakt. Jag kanske rent av skall kalla det skönt att då och då tvingas kryåa i kojs i några timmar på eftermiddagen. Kanske gör det mig bara gott. Samtidigt ser jag det som en kompensation till att min driftighet stundom är över det normala. Jag kanske har svårt att hita någon slags balans i min tillvaro. Kanske kör jag tankeknölarna till kortslutning emellanåt. Jag vet inte, men hitills presterar jag något gruvligt bra i skolan och tänkter knappast låta någon jävla migrän sätta stopp för potentiella framgångar. Jag ser detta inlägg som en krigsförklaring och en utmaning till min huvudvärk:
- Om du nu fortsätter att gäcka mig, då tänker jag köra hårdare tills dess att vanan av mitt tempo dig utmattat.

Eric Fiedler

New stuff

Det var som brukligt inte en tvåtimmarssession när jag denna gången målade om bakgrunden, bytte bild och text på min blogg. Snabbt kirrat och ganska snyggt blev det faktiskt.
Nu blir det att fortsätta i Jullovets fjärde bok, Ordets makt och vanmakt av Jan Guillou.

Eric Fiedler


Helvetet i ord

Den gudomliga komedin

Lite lycka i en annars huvudvärksfylld dag fick jag åtminstone då jag på Bokia i Marieberg kunde hämta ut mitt speciallbeställda exemplar av Dante Alighieris Den gudomliga komedin. 295 spänn, men det är det nog värt.

 

Eric Fiedler


Kattunder

Jag har upplevt många nackdelar med att ha husdjur. Katten har vid ett flertal tillfällen rymt och orsakat panik hos familjen. Djuret vid namn Sigge har även snyggt vomiterat över min dators tangentbord. Missödet ledde till en tidskrävande reparation och bringade en vag Facebookabstinens till mig.
Hur som helst så kan han ju vara ganska kul ibland. Detta lilla klipp visar hur extremt konsigt han äter sin vardagskost av torrfoder. Egentligen hör det inte till vanligheterna att han går till den där skålen då han allt som oftast blir matad med allt ifrån räkor och glass till gräddfil, men ibland händer det och ser då ganska roligt ut.
Lägg märke till hur han liksom tycks analysera varje munsbit han tagit. Han liksom dröjer sig kvar en stund efter att han svalt sitt foder. Knepig är han ivarje fall.

 

Eric Fiedler


Killen med kollen

Jag tror jag skrev i mitt förra inlägg att min tidsuppfattning de senaste veckorna tett sig relativ.Eller förresten, jag är säker på att jag skrev det. Dessutom börjar jag i min vardag finna allt mer fog för detta. Jag har under hela lovet gott med känslan av att börja skolan på en torsdag. En känsla spridd från ryggmärgen. Pappa nämnde att jag skulle börja den tionde, alltså nästkommande måndag. Ingen skugga skall fall över honom men jag har hela tiden stått skeptisk till det presenterade faktumet. En torsdag är ju vad min intution säger och den borde jag på något vis beakta.
- Med lite tur kanske jag har rätt, har tankebanorna gått. Jag kanske börjar nästa torsdag.
För en stund sedan kollade jag upp mer exakt vilken dag undervisningen åter skulle inledas. Jag hade rätt. Det var en torsdag. Inte nästa torsdag. Nu på torsdag
Jag tror jag skrev någonting i mitt förra inlägg om ångest. Eller förresten, jag är säker på att jag skrev det. Minst lika säker på att denna fatala miss i planeringen renderar mig just lite sådan där svärta i sinnet.
Samtidigt skall det nog bli lite skönt också, att få en vardag igen. Det känns som att min fysik fått sig en törn med dessa oregelbundna tider och otider.

Eric Fiedler

Asiatiska influenser inför Cameron-rulle

Mitt tidsbegrepp är alldeles åt fanders. Det krävs en relativt stor ansträgning för att jag med en träffmarginal på 30 % skall kunna säga vilken dag det är. Idag är kanske ett undantag. Jag har bokat upp en annars säkerligen genomsnittlig måndagskväll. Det är både restaurant och bio som väntar. Pappa är den som står för sällskapet medan dess att Saigon står för utfodring och filmen Avatar för underhållningen. Säkert en sprakande kväll på många sätt och vis. Det slår aldrig fel med lite wok i magen och en ny rulle på bioduken.

Mikael Fiedler + Saigon Örebro + Avatar
=
Happy Monday


Eric Fiedler

Kvider en aning

Dåliga vanor och lov går ju hand i hand. Det är nästan tur att människan uppfann yrket så att hon tvingades till lite ordning och struktur på sin tillvaro. Till råga på att jag äter och sover vid hel fel tider så har jag nu börjat med mitt frenetiska cola drickande igen. 5½ liter på tre dagar har satt sina spår. Någon kopp kaffe här och där har väll säkert också bidiragit till det tillstånd min mage nu befinner sig i. Hela magsäcken tycks ha vänts upp och ner för att sedan bestämt sig för att vika sig dubbel och leverera någon slags sugande känsla strax under solar plexus. Jag får väll skylla mig själv antagligen. Jag och mina kärlekar till brunfärgade drycker.

Eric Fiedler

Så där jävla djup igen

Jag känner själv att denna bloggs underhållningsvärde sviktat den senaste tiden. Entusiasmen och glädjen till att skriva har funnits där som den brukligtvis gör, men uppmärksamheten och prioriteringarna har gått till annat. Vad kan då vara viktigare och dessutom ta så pass mycket tid att ett par inlevelsefyllda rader då och då inte hinns med? Naturligtvis ä'r svaret på det saker som tar tid. Att läsa en bok på någon timma är för mig omöjligt. Faktumet att jag detta jullov hunnit med tre bör skvallra om min tidsprioritering. Läsningen är sådant som hör loven till för mig. Det är den enda tiden på året då jag tycker mig känna lugn och ro nog att koncentrerat kunna sätta mig ned med en bok i blickfånget. Sådana dagar och tider behöver var och en. Hur mycket är naturligtvis som allt annat här i världen inviduellt. Att då och då, slå av mobilen, stänga ned datorn och stänga ute världen för att fly till en annan eller kanske tvärtom, kunna strukturera den värld man befinner sig i är någonting som alla i dagens fart och flärdsamhälle tycks ha svårt med. En tämligen enkel uppgift egentligen. Endå så svår. Verkligheten är ju just det som skrämmer oss. Verkligheten tycks vara det som gör att vi lever i takter ingen egentligen vill leva i. Vi vågar inte stanna upp. Vågar inte möta oss själva, vår vardag och de problem som finns i den. Oftast är det ju de som svallar och trycker oss vid stunder för oss själva. Vår oro, vår ångest. Alla verkar vi leva med den. Oron för mötet nästa vecka, ångesten för ett missat mejl. Oro, ångest är panik och tvingar oss att fly de stunder vi måste möta dem. Oro och ångest. Svärta och leda. När vi inte möter dem kan vi ju då knappast möta lyckan och glädjen heller. Väljer vi att endast se lyckan och glädjen blir vi blinda för vår oro och ångest, något som bslår tillbaka och endast växer inom oss. Paniken kan endast dövas med tillfredställelsen - glädjen och lyckan. Men vi kan inte bekräfta vår egen tillfredställelse utan att stanna upp. Stannar vi upp möter vi paniken. Den slår emot oss och vi får panik, ännu mer panik. Panik kan endast dämpas med självtillfredsställelse. Stanna då upp än mer när ni möter paniken och av den får panik. Du är ju bra, annars skulle du inte vara den du är.

Eric Fiedler

Gräsänkling... (Nästan)

Mmmmh, jag njuter i fulla drag. Ååååh, tystanden ekar i lägenheten. Jag är ensam. Jagh har en bostadsrätt helt för mig själv. Underbart. Nu har jag kirrat det sista inför en helskön kväll då att kötta filmer, bok och pasta står på schemat. En och annan klunk cola kanske slinker ned även det.

Ensam

Eric Fiedler

Böckernas konung

I lathetens tecken har jag nu läst ut jullovets tredje bok. För eder vetskap heter den Blink - Den intutiva intelligensen. Boken som är skriven i faktaform presenterar häpnadsväckande fakta och spännande historier hämtade ur livet om vårat undermedvetna och hur vi kan lära oss att leva i symbiuos med det samt att tolka spontana tecken.
Imorn fram tills på söndag kväll är jag ensam hemma. Då ger jag mig i kast med att ta mig ut att springa, mata in en och annan DVD-skiva i spelaren samt att möjligtvis inleda de första stroferna i Jan Gillous nyutkommna självbiografi Ordets makt och vanmakt.

Eric Fiedler

RSS 2.0