I detta varma klimat...

... är det svårt att skriva, hitta fokus och koncentrera sig. Värmen liksom slår ut alla funktioner som behövs för studier, när man som minst behöver det. trots detta har jag ändå lyckats förstå nationelekonomin helt ut och lite till men även lyckats gjort nästinitll alla matematiktal som tills efter morogondagen skall vara klara.

Nu är jag riktigt muck och trött av värmen och helt ärligt är jag alldeles för slapp i mina annars "hjärna" (höhö) använda huvudmuskler för att orka breda ut mina ord ännu mer än så här.

Kort, koncist och alldeles lagom.

Eric Fiedler

Seasons in the sun

Silket väder denna dag berikats med. Strålande sol, blå himmel och grönt gräs gör ibland livet lite extra värt att ta vara på.

Som vanligt när det kommer till lite ledighet ägnade jag mig åt lite motion på morgonkvisten. 3,5 km runt sörbys vidder blev det runt niosnåret på sommarens första morgon.
    Svetten lackade längs nacken och var tvungen att duschas bort innan jag cyklade till innerstan. I ena handen en Willyspåse innehållandes lite studiemateriell som jag efter helgen skall vara tillräckligt påläst i för att kunna skriva ett skriftligt prov i fenomenet nationelekonomi, något som fångat mitt intresse.
     Efter en promenad runt staden hamnade jag så till slut på café Bredbar. Ett litet bortglömt skyffe  i gamla sta'n. De tio uppgifterna som ännu var ogjorde var svåra att mäkta med i den gassande solen, som nu också begåvat mig en tidigare beprövad linnebränna som nu svider härligt, speciellt på den högra axeln. Pluggandet byttes av med tidnings- och bokläsande, tjuvlyssneri på två otroligt besvärade flickor som trots sin ganska dryga ålder inte verkat vilja ta klivet in i vuxenvärlden fullt ut varav de beklagade sig djup att behöva jobba hela två gånger i månaden i de för dem, ofantliga fem timmar per gång, samt nästintill en tupplur eller åtminstonde en vag dåsning i den heta sommarluften.

Nu har jag lite "fritid" här i lägenheten då alla utom jag är utflugna, så nu ska jag nuta lite av lägenhetens förfogande en stund.

God sommarkväll gott folk, hoppas det grillade smakar bra nu utanför husvagnen som alla medelsvensons i hela Sverige nu också kört fram ur garagets instängda vrår.

Eric Fiedler


Bitarna föll på plats, eller inte alls

Jag är själv förvånad över de tyskakunskaper jag under morgonens prov hyste. Något begränsade jämför med gårdagen, men så mycket blyerts som jag gjorde över med på detta prov, så mycet har nog aldrig gått åt till ett tyskaprov förut. Inte utan fusk ivarjefall.
Då har nog förresten inga rader tyska skrivits alls förresten...
... host.

Efter idrottslektionen, där det spelades vollyboll fö glatta livet och där killarna utklassade de stackars flickorna i fyra raka sett med tvåsiffrig differens i varje del, hade jag samt min gode vän Olliver lite tid att döda innan lunchen varav vi med ynka åtta kronor på fican gick till Lucullus affärslokaler för en smärre spontanhandling av diverse livsmedelprodukter eller andra små ateraljer som du kan tänkas finna i en välsorterad speciferiaffär.
     Det hela slutade med att vi hittade sex stycken småbröd i form av bullar som realisationerades ut till det svårförstådda vrakpriset av just 8 kronor. Med dessa finporiga bageripåfund matade vi sedmera slottets ankor med, till en polis stora förtret som å ett irriterat sätt talade om för oss att "om vi nu skulle slänga mat till fåglarna så skulle vi göra det i vattnet" och inte på den närliggande gräsmattan, ty ifall vi skulle fortsätta med gödningen av naturens små krabater på naturens gröna gräs skulle detta kunna locka till sig, av polisen, illa omtyckta måsar.

Fågelmat     Fågelmat     Fågelmat

Efter lite dittande och dattande med alltifrån gubbmålande och flitigt pergamentskrivande ser det ut som jag kommer fortsätta att vara analog för en överskådlig framtid då hårddisken på min dator var mer skadad än vad som först anades.
     Avsaknaden av dator gjorde att jag lånade min rättksunkapslärare Magister Liljessons portabla enhet på dennes förslag så att jag skulle kunna skicka in de uppgifter vi för tillfället höll på med. Detta ledde även till att när alla frågeställningar var lösta några omgångar tetris hann med, och jag kan nu efter att flitigt fortsatt med detta spelande under kvällen krasst konstatera att mina upptränade så kallade "skills" i dett spel har försvunnit.
    Avsaknaden av en bärbar elektronikmanick för anteckningsutövning blev kännbar även på eftermiddagen då jag upptäckte att min åtråvärda mapp olyckligt blivit kvarglömd i skolan.

Suck Suck.
Jaja, tjo på er och ha en trevlig fredagskväll gott folk, nu skall jag manövrera ut Barca på Fifa...

Eric Fiedler

Ich kann jetzt deutsch sprechen... ein bischen

Lika muck som pappa tycks vara över sin förkylning, lika muck känns mitt huvud efter att jag ihärdigt studerat tyska sedan klockan tre. Lika mycket som jag kan nu, lika lite kommer jag kunna imorgon när det väl är  dags att krafsa ned alla de grammatiska regler jag under eftermiddagen åstadkommit med att lära mig.
Sett från den ljusa sidan har jag ju åtminsonde kunnat böjningen på dürfen i åtminsoten en halv dag, vilket är längre än någonsin tidigare. Även en resa på tusen mil, börjar ju med ett steg så varför skulle detta, för mig, enorma kliv inte vara värt åtminstone två till min tur mot att bli trespråkig?

Eric Fiedler

Kontrollerad panik

Gällande gårdagen så klingade sången ut redan efter tio minuter, en mörk våg av tondövhet sköljde över Unitedspelarnas komposerande sinnen.
Det är allt jag egentligen har att säga. Jag är uttryckslös inför den kontroll som  mötte Man U på planen. Ingen egentlig dominans från något av lagen, men misstag som begicks straffade sig och fick tydliga, kännbara konsekvenser. Dessarmerade Uniteds tickade bomb. Punkterade supportrarnas lungor, bröt Furgesons specialslipade taktpinne mitt itu.
     Barcelona är världens bästa fotbollslag. Thats it.

Nu sitter jag vid Mikaels dator som jag fick låna en stund i utbyte mot bottenskrapet i min numer, tomma kaffetermos, och känner mig själv fokuserad. Otroligt fokuserad.
Jag har kommit in i den trans av total koncentration som behövs när vi har så mycket i skolan som vi i nuläget har. En smärre panik döljer sig där i bakgrunden, larmar om de stundande proven, skriker och ropar de uppgifter som behöver göras men jag har koll. Total koll. Jag vet, är totalt bergsäker på att jag till och med kommer att klara morgondagens tyskaprov. Med ett självförtroende i skolan som sträcker sig ljusår bort och tillbaka, kommer jag klara tyskan. Jag är så otroligt vass när jag lägger manken till. Jag behöver inga fuskpapper som tidigare. Inga böcker att tjuvkika i. Nada.
Jag kommer klara det.
Jag måste bara börja plugga först...

Eric Fiedler

Analoge Eric

Efter att min dator havererat och fått lämnas in på en s.k. re-ghost, har jag nu av lärarna på skolan fått smeknamnet Analoge Eric. Detta eftersom jag som enda elev på skolan flitigt antecknar varje värdefull kunskap på i ett skrivblock med hjälp av penna.

På tal om skolan kunde jag haft gynnsamare lägen för en datorkrasch då två stycken prov stundar, samt tre större uppgifter i diverse ämnen, och som om detta inte vore tillräckligt för ett redan överfullt schema således har vi även  matematik, som i och för sig ändå skall lämnas in "analogt".
     Prov verkar annars ha gått ganska bra för min del den senaste tiden då jag idag fick beskedet att mitt nationella prov i engelska belönats med högsta betyg.

Då träningen uteblev under gårdagen togs denna igen på Nautilus styrketräningsverksamhet under eftermiddagen. Stor, stark och eftersvetteandes stegade jag så ut ifårn omklädningsrummen, ovetande om vad som väntade där utanför.
Där, där satt dem. Där satt dem. Knaprade överbehärskat långsamt på mazariner, med stora ögon riktade mot mig. Sipprandes i små, små klunkar ur kaffekoppen styrde de allt sitt förakt och sitt hat gentemot mig.
Där, där satt dem. Dem jävla barnvagnsmorsorna.
Dem liksom väntade på mig. Likt Sauoron som kunde känna av ringens blotta närvaro, drogs de åt mig.
Där, där satt dem med sina jävla Melker, Lotten och med sin jävla Mazarin.

Måste bara reagera lite på denna otroliga "Free Dawit Isaak"-kampanj som pågor i svenska medier. Jag måste reflektera lite över den reaktion som intervjun med Eretireas president givit.
Han sitter där så kall, så totalt högfärdig, vägrar att ens intressera sig för en person som han utan egentlig rätt frihetsberövat. han har tagit en svensk medborgares fria liv i sitt ägo. varför bryr han sig inte om detta liv?
     Jag ställer mig istället frågorna: Varför bryr vi oss inte mer om dem som dör i svält i Eritrea? Varför bryr vi oss inte om dem som blir mördade utan åtgärd på landets gator? Varför bryr inte vi oss om de hundratusentals Eritreaner som årligen dör av humanitära kriser?
    Vi har en svensk där nere som hålls fången mot sin vilja, men vi begär inte bara hem honom. vi ber också deras president om förståelse om att detta är fel att göra. Man tar inte en person mot sin egen vilja.
    En president som står oförstående för de tullavgifter som tillkomer vid export till europa och de ekonomiska och humanitära bidrag som uteblir och som således leder till tusentals Eretreaners död. en president ber vi förstå att vi har rätten til liv, men inte dem.

Eric Fiedler

44

Det irländska bandet U2 har  på plattan War valt att lägga låten "40" allra sist i spellistan, som en slags avslutningshymn. Magisk, episk är känslan då tonerna klingar ut medans publiken fortsätter, "How long, to sing this song, how long?", alltid med frågan när allt detta ska ta slut.
     Sir. Alex Furgeson, har ikväll chansen att plocka hem sin 44:e (!) titel som Manager.
How long, to sing this song, how long?

Eric Fiedler

Krasch, Boom, Bang - Body Edition

Idag fick jag allt ta och ge efter för de signaler som min kropp skickade. Efter att ha analyserat mina värkande leder samt huvud en stund emellan lakanena beslöt jag mig för att jag idag var halvsjuk och därför inte alls skulle ta den lediga tiden till att träna som jag beslutade igår.
     Istället pysslade jag en stund innanför hemmets väggar och tog mig senare till Handelsbankens kontor på Stortorget. Efter att ha blivit ombedd att kassera alla mina lösa mynt i rullar hade jag efter en halvtimmas sorterande satt in närmare 3 000 svenska kronor på banken.

Handelsbanken


För övrigt...
... är det nu vetenskapligt bevisat att ungdomar är smartare än sina föräldrar. Det var på tiden att någon gav oss i den yngre generationen rätten att hävda oss som mer logiskt intelligenta än våra föräldrar.
... är det här vad jag menar när jag säger att jag hyser förakt mot barnvagnsmammor --->
Barnvagnsmamma
... är det imorgon kväll Champions League-final vilket får ses som veckans absoluta höjdpunkt eller nederlag ur ett mentalt och fysiskt perspektiv.
... är det nu bara två veckor och en dag kvar i skolans lokalaer innan dessa stänger inför ett välbehövligt sommarlov.

Nu skall jag oja mig lite över min egen bessynerlighet och sjukdomsförfall genom att dränka mig i TV-spelens  okända vatten.

Eric Fiedler

Nyanser av en måndag

Svart och vitt kontra lika korpfärgade men även rödrandiga Brommapojkarna, när dessa gästade Örebro och Behrn Arena. En match som efter många dråpliga siutationer slutade 2-2. Rättvist men med mersmak till ÖSKs favör, om fallet vore som så att något av lagen skulle lyckats med det svåra konsstycket att forcera in bollen tre gånger i motståndarlagets nätmaskor.

Kubanerna

Måndagen bjöd annars på den mindre positiva, men ändå lättfyllda bekräftelsen på min dators haveri. Tydligen är det som så att hårdisken är fysiskt hel, vilket var en lättnad då en kostnad för en ny nu inte längre är aktuell och precis som enligt mina misstankar var det som så att det helt enkelt inte var en startfil till Windows som ville starta.      Förhoppningsvis har jag snart min bärbara dator tillbaka i mitt ägo. Fram tills dess blir det pergament och gåspenna, kulram och röksignaler i brist på annat tekinskt kunnande för konsterna att skriva, räkna och kommuncicera.

Imorgon har jag till synes en helt ledig dag då jag planerar att träna en aning för att sedan ta mig upp på stan för att överföra ett stort antal sedlar samt mynt, från maddrassens fuktiga vrå till bankens säkra valv.

Jag önskar eder alla en fortsatt trevlig kväll och hoppas ni åtnjuter den på bästa möjliga sätt.
Med asociasioner till kultserien "Nile City 105,6, och med vänliga hälsningar...

Eric Fiedler
Eran kaffekopp på frukostbrickan.

Krasch, boom, bang

Min till synes hela bärbara dator verkar ha fått en total kortslutning och verkar inte vilja funka, tyvärr. Detta kommer möjligtvis leda till et minskat bloggande i framtiden, något soom jag ser ytterst negativt på och beklagar.
     Vad det gäller datorn beträffande har jag inte den blekaste om vad som hänt. Jag vände mig bort ifrån den en kort sekund och när blicken åter var riktad mot dess platta skärm had edenna färgats blå och berikats med orden "dumpining av fysiskt minne påbörjat" i vit text. Datorn fungerar att starta men loopar sig till mitt stora, ytterst stora förtret. Förhoppningsvis täcks det här av den försäkring jag har på min portabla arbetsstation.

Jag beklagar återigen för dig somnu uppskattar att läsa min blogg att jag med viss risk kommer att skriva allt mindre för en kortare tid framöver. Jag får o våra vägnar hoppas att detta I-landsproblem löser sig inom en snar framtid. om inte problemet löser sig, då har jag ett olösligt problem på halsen och sådana problem är ju inte värda att ägna någon energi då de ändå inte går att lösa...

Eric Fiedler

Fullständiga rättigheter

Det har blivit dags för den buttre, den sura och konservative grenen av mig själv att träda fram för att spy lite på en av de saker som jag genom allmänt spankulerande kommit fram till att jag föraktar allra mest och som jag gör synonymt med samhällkroppens hemoröjd. Jag talar naturligtvis om barnvagnsmorsorna.
      Som om de själva vore skapta direkt ur guds slitna händer breder de ut sig, tar plats utan någon som helst pardon gentemot de människor som även de är skapta av vår allsmäktige fader, men som inte getts gåvan att berikas med utväxten barnvagn. En atteralj på mammorna som ger dem en ogenomtränglig aura, en bubbla som de är oförmögna att ta sig ur men som ingen vågar peta på i rädslan att både den sköra hinnan som omger den nyblivna modern och dess, om än, skörare innehåll skall gå i kras. Tabun att överhuvudtaget tänka tanken på att peta på det osynliga glaset infinner sig hos stor som liten, barn som vuxen. Spräcker man hinnan, då, då är man oren i allas ögon.

Lattemamma

Som sagt har jag kommit fram till mitt undermedvetna förakt genom spankulerande, det är oftast då man stöter på dessa vandrande trottoarhärskare med hjulförsedda manglar.
     Tillsammans med sin gärna högt låtande, om varför inte skrikande, nyfödde, trycker de ut det som kan tänkas komma i sin väg på vandring längs trottoarerna. Ingen hänsyn eller omtanke lämnas till den mötande medtraffikanten utan denne köres oftast bryskt ned till osäkrare mark.
     Är det så att tanken slagit sig in att försöka undvika de allra smalaste trottoarerna och istället ge sig ut på vandrarnas motorväg, gågatan, så tro inte på djävulens alla bekymmer att barnmamman inte längre är i singular utan nu multiplicerats tillsammans med ett flertal av sina väninnor, även de försedda med fyrhjuliga barnfordon. Så även ifall den bredaste gatan torde vara tillräcklig för att ge plats åt även dig så tvingas du återigen att tänka om och finna nya vägar att hanka dig fram på.

Att söka skydd på en av stadens uteserveringar för att där lugna sina spända nerver med en aromatisk espresso eller gräddig choklad av den varmare typen är i dagens läge inte heller aktuellt. Inte på planstadiet ens en gång såvida du inte vill sitta i det skyffe som avgränsats för rökare och således är det ända område som inte är belägrat av ammande mödrar med bajsluktande barn. En latte vars mjölksort jag emellanåt finner mig aningen osöker på, smuttas i flera timmar på. En gigantisk chokladboll, biskvi eller wienerbröd tuggas med långsamma käkrörelser till finaktigt mjöl i nästan ett dygn. Trots att man genomlidit flera nätters käld i en trasig sovsäck utanför något cafés port för att vara helt säker på att man kan vara garanterad en plats nära fönstret eller i en säckig fotölj, så sitter de där ändå med sina ammoniakluktande ungar och sina bröstmjölkfyllda lattar omgivna av sin mödraauroa som ingen, absolut ingen får ifrågasätta.

Nåde den som undrar ifall den bakade potatisen är uppäten inom en snar framtid så att även du skall få sitta ned en stund för att suga lite på en microvärmd kladdkaka.
Nåde den som undrar varför barnvagnsmödrar aldrig ser något annat än den Melker, Hugo,  Yoda eller vad nu ungjäveln än må heta.
Nåde den som undrar över dessa namn.
Nåde den som tycker illa om barnvagnsmödrarna.
Nåde den.
Nåde den.

Eric Fiedler

"My name is Forrest, Forrest Gump"

Klockan har än inte hunnit slå åtta slag, vädret fortfarande lika gråmulet. Luften klar och ren men fortfarande förgiftad av pollen och med allt vad det nu innebär.
     Trots att vädret kunde varit bättre med en klart lysande sol och ett par grader varamare så är det ändå ut mot Osets vidder som det ter sig mot. Ty i min brist på socialt engagemang så kom min mor och jag igår överens om att dra med oss en termos kaffe och vandra längs naturreservatet Osets snåriga stigar och grusade vägar.
     Allt för sällan tar sig människan tid för sådant här och även fast jag då och då gör det kan jag knappast kalla mig naturmänniska eller erfararen vandrare. Trots att apan klär sig i siden, förblir den en apa.

Körsbärsblomma

Eric Fiedler

Surmulet var det här

På en ledig dag kunde man faktiskt tycka att solen skulle anstränga sig något för att skina sina strålar på min bleka hud. Istället för en trevligt gassande sol har vädergudarna bestämt sig för att denna dag skall berikas med ett lågtryck, regn och troligtvis åska lite senare frammåt kvällningen. Lågtrycket har orsakat en riktigt skön värk i mitt trånga huvud, men för att förmedla någon positiv kännsla till detta inlägg kan jag meddela att jag gläds över min fem dagars långa ledighet.

Moln
Eric Fiedler

Vargen ylar i nattens skog

Så här, den tredje tisdagen i maj, kan jag för andra gången på lika många veckor konstatera att jag genomfört ett andra nationellt prov i matematik och förfogar över en lägenhet. Efter alla dessa konkreta och ganska intetsägande siffror kan jag göra reflektionen att det hela inte kunde bli mycket bättre och som om livet inte kunde vara på bättre lekhumör så har vi endast en lektion i skolan i morgon. Tyskan ligger dock dåligt till på i min annars höga ambitionsnivå vilket gör att den stryks ur filofaxens sidor. Med andra ord börjar en fem dagars skön och välbehövlig ledighet imorgon onsdag.
  
I ärligetens tecken lämnade fram min spaciga Sony Ericsson i avslaget läge för att undvika eventuellt trubbel på dagens nationella prov, och eftersom jag nu planerat att träda in i den självvalda ensamheten för att på ett transaktigt vis fördjupa mig i Tetris, Football Manager eller påbörja läsningen i min nya bok, har jag inga som helst planer att slå på den. Kommunikationen till mig skall för, om så bara en kväll, skäras av nästintill totalt. En sneakpeak in på MSN kanske sker under en svår stund av självosäkert vemod, annars lär jag bli hyffsad svår för omvärlden att söka kontakt med. En brevduva skulle dock vara uppskattad då det inte är varje dag en sådan väg till kommunikation används och därför skulle vara alldeles för extraordinär för att ignoreras.

Flaskpost är en annan uppskattad väg till kommunikation.

Eric Fiedler

Party

I ont uppsåt att försöka höja stämningen på Thoren så här i början på den väldigt korta veckan där tre av dagarna består av ledighet, smög jag ned Rolandz singel "Vi bjuder upp till dans". Den dansbandsinspirerade musiken ljöd högeligen i thorens korridorer, något som till viss del uppskattades...

Eric Fiedler

Jag borde heta Gäsper...

Genom mitt namn har jag denna dag begåvats med namnsdag vilket gjorde att min far utstötte ett spontant Grattis till mig under sin ofantligt fiberrika frukost. Ett grattis som jag denna dag behöver mer än andra dagar, eller egentlig all uppmuntran jag kan få, då inte heller denna natt bjöd in till någon större njutning.
     Istället för en sedvanlig sju timmars god, hälsosam vila i ett omedvetet tillstånd fokuserades alla mina krafter fram till halv fyra imorse på att försöka sova. Två liter vatten och ett i mitt huvud uppdiktat samtal mellan Star Wars-karaktärerna C3PO och R2D2 fick fungera som sömninstrument. Dessa verktyg var tydligen inte särkilt vasst slipade och istället för att somna tvingades jag lyssna på de två filurernas diskussion i mitt ofattbart pigga huvud. För att avsluta denna tröttskrivna blogg skall jag citera Farbror Melker ur Saltkråkan:
"Denna dag, ett liv..."


Eric Fiedler

By the way sådär...

... vore kul och höra vad du har för åsikter om mina små publikationer här på bloggen.se domänen. Vad är roligt, vad är tråkigt? Vad är bra, vad är anus?Är jag för djup eller ytlig, för hård eller för mjuk?

Truga på lite kommentarer om vad du tycker om min blogg, dont be shy.

Eric Fiedler

Med en kanonkula på halsen

Pollen. De djävulska små partiklarna som jag tycks vara allergisk mot fick mig att på söndagsmorgonen vakna med en sådan sprängande huvudvärk att jag undrar ifall jag på något sätt är placebobakis.
     Inte blev det bättre efter att jag klämt i mig hushållets allra sista alvedon då jag efter att redan ha fyltt kaffebryggaren med vatten för tio koppar kaffe, gjorde den panikfyllda upptäckten i att mollbergs blandning inte fanns i kopparburken utan till min stora frustration och olycksbådande morgon var slut.
     I det mäkta omtöcknade tillstånd jag befann mig i var det bara att dra på sig mjukisbyxor, trä någon t-shirt på min nakna bringa och pallra mig iväg till förnödenheternas Mecka, Ica Tybble, för en smärre inhandling av det livsuppehållande elexiret.
     Nu sitter jag här några timmar senare med min svarta Thorenkopp fylld med lika svart kaffe av franskrostade bönor med ljuv, om inte ljuvare, smak.
     Huvudvärken den, den ligger om än något svävande kvar i huvudet. Inte lika kraftigt bultande och gör sig inte påmind genom dova dunder som tidigare, men ligger ändå kvar som något slags dis där uppe i min tunga huvudskål. Promillehalten av koffein stiger sakta i blodet och skingrar den tidigare täta dimman, lättar mitt synfält och tvingar molnen på drift.

Huvudvärk Eric Fiedler http://fiedeli.blogg.se

Eric Fiedler

När varken orden eller ämnet vill infinna sig

Jag är tröttligt sugen på att skriva. Alla mina energier riktas till mina fingrars spets men frigörs inte alls på det sätt jag skulle vilja. De oskrivna orden som där någonstans finns saknar ett ämne att appliceras på, saknar en bärare att ta dem ut.
Frustrerande känsla.

Ge mig en något slags pergament att ordbajsa med hjälp av en metaforisk gåspenna på. Kreera en text utan dess like. En spalt av kanske meningslösa ord men med en sensmoral som dig obönhörligen skall rika.

Nej för fan, nu får det räcka med det här fösöket att skriva någonting, men jag kände mig tvingad till att åtminstone försöka göra någonting för att stilla mitt samvete.

Eric Fiedler

When the winners go marchin' home

Jodå, euofrin infann sig.
Ofattbart stort och som vanligt, tredje året i rad får ses som vanligt, har segerkänslan och förståndet inte riktigt satt sig än. Det är för stort.
Egentligen inte möjligt, men vad som hände idag visade återigen att det bara finns ett lag som kan kalla sig störst, vackrast för att inte tala om bäst.
Manchester United. Bara namnet inger respekt.

Eric Fiedler

Glory

Pulsen något högre än vanligt.
Sinnesnärvaron av det befintliga nuet obefintlig.
13:45, Matchsstart Manchester United - Arsenal.
Go for Glory

Känslorna svallar i detta nu. Med en skräckblandad förtjusning ser jag fram emot the game. Vetskapen om att Man U kan ta sin tredje raka Premier League-titel känns aningen lite för bra för att vara sann, det känns så otroligt att jag har svårt att tro att det ska gå...
... men bara för att det är svårt betyder inte att det är omöjligt och jag tror, känner och vet att det vore med dessa förutsättningar nästan otroligare ifall det inte skedde.

Motsägelsefullt för dig kan detta ses som då mina djupa tankar om livet, lycka och politik tycks vara som bortblåsta och en helt ny person träder fram. En person som trotsar alla normer mot att vara en eftertänksam och väldigt djup person i och med det faktum att han låter statuera exempel på sig själv i att evolutionen kanske inte nått så långt ändå. Gapandet över en feldömd offside får ses som ett överhängande bevis för att människan inte är så svårskild från djuren trots allt, ett djur som ju mer matchstart nalkas träder fram i den mest djuriska av former, Homo Fotbollfans.

Min tes om att lycka inte kommer från någon annan än sig själv håller jag vid, men extremare lycka än att överlåta detta förtroende i någon annans händer, vän, band eller lag, och se det infrias är svårare att finna. Använd detta lycksökande med måtthet för en dag infrias den inte, en dag sviker du dig själv genom att ha satt din lycka i någonting annat.

Låt oss hoppas att idag inte är en sådan dag.
Låt oss idag med djuriska läten, med sinnesfrånvaro och hjärtat fullt av tro finna denna lycka.
Glory Man U

Eric Fiedler

Änglar & Demoner - I sinnet och på duk

Igår var en tämligen omtumlande dag rent psykiskt där mina smaker fick en bräck smak.
      Hälsosamtalet med skolsystern, som jag till viss del sett fram emot, räknades från en början ta trettio minuter vilket var en tidsplan som överskreds till den grad att konversationen inte var till ända förens efter en timma och en kvart. Mycekt beroende på min tidigare ätströrning som jag berättade om, vad den innebar rent fysiskt men framför allt om hur den så radikalt ändrade min inställning till egentligen allt, men också djupa diskutioner om hur man kunde uppnå sitt egentliga jag, vad lycka var och filosofin om hur den eftertraktade känslan uppnås. Svar på dessa frågor har jag på promenader, genom bakning och allmänt filosoferande kommit fram till och diktat upp ett leverne som gör att jag uppnår balans i mitt liv. Hälsosamtalet och undersökningen bekräftade också att jag på egen hand gått upp sju kilo från när jag vägde som allra minst. Hela samtalet blev egentligen en bekräftelse på att jag nästan, jag säger nästan då jag haft två underbara föräldrar som stöttat mig och som hela tiden stått vid min sida något jag evigt kommer att vara tacksam för, helt på egen hand klarat mig igenom en av vad många skulle kalla en livskris.

Jag hade även mentorsmöte som även det bekräftade många av de mål jag satt upp för mig själv, också det en bekräftelse och kanske en än större bedrift då jag faktiskt tagit allt ansvar själv för mina studier och tydligen gjort det så bra att jag förhoppningsvis belönas de betyg som jag vågar hoppas på.

Att få allt detta bekräftat på en dag där jag och min far hade biljetter till filmatiserningen av Dan Brown's "Änglar & Demoner" blev extremt emotionellt påfrestande då detta var en dag som jag för drygt ett år sedan inte hade en aning såivda jag skulle få uppleva den eller inte.
Allt detta kändes något gruvligt udda.
Tillfredställelse, självbekräftande, bevis. Jag vet inte riktigt vad känslan egentligen var eller hur den kan beskrivas, men att ha detta i ryggen käns som det enskilt största jag någonsin genomfört.
Som jag genomfört.

Säg mig, varförjag skall  nöja mig med att ha det bra när man göra som citatet från boken som jag idag lånade på stadens blibliotek:
"Varför har vi det inte bättre när vi har det så bra?"

Eric Fiedler

Röster om röster

Emellanåt brukar jag kika in på min före detta nemisis,  Alex Schulman's, och dennes broder Calles hemsida 1000 apor, för att hitta roande materiell att applicera till mitt medvetande. Idag fann jag att de påbörjat listningen av Sveriges vidrigaste röster, vilket tilltalade den mer udda typen av humor jag bifogar över och som ressulterade i ett gapskratt framför skärmen. Skrattet i sig kom i sig inte så mycket över rösterna eller personerna de vibrerande stämmorna kom ifrån utan istället utlöstes min korta stund av extrem euofori över de motiveringar som följde till listornas positioneringsordning.

Läs dessa rader själva för eran egen ökade förståelse på följande länk:
1000 Apor - Top 5 Sveriges Vidrigaste Röster

Låt dig roas!

Eric Fiedler

Fullspäckat

Nästintill varenda minut är inprickad i dagens schema, proppat med diverse händelser av olika desslag .

  • Nu på morogonkvisten har det varit muntlig presentation på Ollivers och mitt arbete om Erns Kirschteiger, en presentation som vi utifrån en kort powerpointpresenation helt improviserade. Detta belönades med ett VG+ då min engelskalärare Siirpa antytt att jag stakat mig aningen lite för mycket för ett MVG.
  • Matematik står näst på schemat där stenhårt plugg inför det sista provet i kursen förväntas.
  • Klockan 12:45 har jag ett personligt hälsomöte med skolsköterskan.
  • Lunch sedan, där biljetter till kvällens biografbesök av "Änglar & Demoner" skall hämtas ut, hur jag nu skall hinna detta på den knappa tiden vi får till att hämta, tugga och lämna mat på restaurang Amica.
  • En timmas återläsning av bortfallen tyska tid under eftermiddagen.
  • Klockan 15:00 har jag mentorssamtal, ett möte som kan liknas med grundskolans utvecklingssamtal.
  • Hemma vid fyra för att dumpa mina skoltillhörigheter och kanske en stunds återhämtning innan det åter skall faras upp till stadens centra.
  • Väl uppe i Örebros kärna skall jag samt min far premiärflukta filmatiseringen av Dan Browns succeroman "Angels & Demons". Även middag på Saigon eller dylik restaurang är någonting som frammåt kvällningen nalkas.
Eric Fiedler

Alone, alone in the dark

Nejdå, egentligen inte. Jag har dock faderns lägenhet till mitt förfogande helt själv denna kväll, natt och nästkommande morgonstund. Begreppet ensam skall också skiljas från själv som är en mer självvald form av avståndstagande, medans ensamheten är mer påtvingad. Jag lovar jag skall inte gå in djupare på detta ämne om språkliga vridningar, något som jag skulle kunna resonera i miltals av spaltmeter om. Hur detta vore hälsosamt att läsa eller för den skullen skriva är något man, lika länge som texten skulle ta att författa, kan tvista om.

Nationella prov i matematik annars idag. Prov där den menat svårare delen enligt min intution var bra mycket enklare än den "lätta".
     Köpte även tre filmer på "Banana Moon" idag för den generande summan 99 kronor. "Farväl Bafana", "Life Of Brian" & "Donnie Brasco" packades ned i en klargul plastpåse med "Banana Moons" logotype tryckt på båda sidorna.

Livet kunde vara lite hårdare än att jag nu har en hel kväll för mig själv. Med ett nyinstallerat Football Manager på hårdisken och med Manchester United på burkens platta skärm skall det inte alls bli några problem att tillgodose det psykiska behovet i att bli underhållen...

Lägenhet Eric Fiedler http://fiedeli.blogg.se  Film Eric Fiedler http://fiedeli.blogg.se   Lägenhet Eric Fiedler http://fiedeli.blogg.se

Eric Fiedler

Femton minuter i rampljuset

Artikeln om mig blev lika snabbt som jag la upp den, raderad...
... suck och stön.
     Jaja, jag fick mina femton minuter i rampljuset.

Eric Fiedler

Jag är allmänt känd!

I brist på annat att göra då grafiknedladdningen (laglig) till Football Manager inte ville sig alls under håltimmans långa minuter gjorde jag något som kommer roa mig för en lång tid framöver, jag publicerade en text om mig själv på Wikipedia. Kort och koncis, men what the hell, JAG FINNS PÅ WIKIPEDIA!
- STATUS!

Here is the link ---> Jag på wikipedia!

Riktigt med status att man nu kan finna mig på samma sida med storheter som man kan finna information om Platon och Einstein! Status!
     Status får äve bli dagens ord; Status!

Eric Fiedler

Kemi

Inom kemin använder man uttrycket "katalysator" för att beskriva ett ämne som när det tillförs i en blandning eller till ett annat ämne föder en ny process. Man kan säga att min samhällslärare Martin Hylén är lite av en katalysator, inte bara för mig utan för hela våran klass.
     Med oftast väldigt raka och enkla frågor eller påtsåenden sätts tankebanor igång i klassrummet, kugghjulens rörelser knakar oroväckande högt innanför sal 209s vitmålade väggar, allt på grund av magisterns sätt att undervisa, Kan man lita på massmedia och hur skulle samhället fungera utan detta vitala kommunikationssätt? Få oss elever  att inte godkänna det fakta vi ständigt bli matade utan att ifrågasätta, reflektera och analysera. Få oss på thorén att bilda vår egen uppfattning. Få oss att utveckla oss själva.
     Jag kan egentligen bara tala för mig själv när jag säger att det är precis sådan här stimulans jag behöver, men jag vill samtidigt poängtera att många skulle tjäna på att lära sig reflektera och inte minst analysea, lära sig ta reda på varför saker och ting egentligen är och vad utfallet av detta blir, vad är problemet och finns det en lösniong?
     Inte många lyckas ge mig så mycket huvudbryn som Martin. Inte många lyckas heller kunna växla om från att diskutera grupppsykolgi till vassa arbågar i mötet mellan ÖSK och Hammarby till den graden att tävlingskampen mellan dessa lag känns minst lika viktigt som att diskutera varför Bassombeng inte fick mer än en tvåa i dagens Allehanda.

Om detta ses som att smörja kråset hos en lärare får det väll göra det då, det är upp till var och en att tolka, men jag skriver det här i syfte för att visa min uppskattning och hur glad jag blir över att det finns någon som man kan småfnissa lite åt Zimbabiansk ekonomi tillsammans med.
     Tyck vad du själv tycker om det jag skrivit här, det är upp till dig ,tanken är fri, réservoir est libre, men det jag vill säga är att utan magister Hylén hade min vardag inte varit sig lik och det, det är någonting jag är grymt tacksam för...

Eric Fiedler
    

Tänk om den här bloggen inte fanns och om världen inte fick veta...

Vad skulle hända med vårat samhälle om massmedia upphörde existera eller aldrig funnits?
     Den frågan gavs vi elever i klass BP 08 B i uppgift att besvara och som jag under hela förmiddagen ägnat mina tankar åt. Tankar som flugit och stuckit all världens vägar, stigar och gångar, lett mig in på spår både hit och dit. Vissa vägar helt klart intressantare än andra och som jag valt att gå för att ta reda på vart de slutar. Stigar som må verka simpla i sin uppbyggnad har slutat med att jag befunnit mig på den bredaste av alla motorvägar du i dinna sinnen kan finna.
     Just sådana här saker roar mig, samhällsproblem och metaforer.

Problem som till viss del kan roa mig men som jag bara roar med mig att lösa då jag känner för att sätta mig i total tran,  är problem av matematisk struktur. Just nu är det meningen att sådana problem skall lösas då matematik står på dagens agenda utsatt under denna tid, tyvärr infinner sig varken transen eller orken för att ändå gnugga geniknölarna och vecka pannan med hjälp av matematikens svårigheter, något som tydligt märks då jag skriver detta inlägg i det befintligt rellativa nuet.


Matematik Eric Fiedler http://fiedeli.blogg.se


Ett annat problem som inte är mitt utan ÖSK's, är hur deras startelva och taktik skall se ut inför kvällens match mot Hammarby IF på Behrn Arena's relativt riktiga gräs. En bra lösning av detta problem får jag förhoppningsvis ta del av då fadern bjudit mig på inträdet till att överblicka denna sportsliga batalj.

Nu vankas det lunch, förhoppningsvis någonting av nyttigare karaktär. Morötter for life!

Eric Fiedler

Kontroll

Jag tror faktiskt att jag har mitt FM-beroende under total kontroll, vilket är lovande då jag kan spela exakt hur mycket jag vill men ändå sätta stopp närhelst det behövs...
... tror jag.

Annars har jag faktiskt varit i bakartagen idag igen och fyllt på med minibaguetter i frysen, något som upskatas något gruvligt av min brötchenälskande mor.
      Bakning förenar nytta med nöje samtidigt som man undr tiden man stpr och knådar får stå och fundera över livets allra minsta betänkligheter, vad ska egentligen det nya kungaparet kallas då det faktiskt inte är en kung som tar vid? Man lyssnar på radio med andra ord.
P4 såklart.
P4 i mitt hjärta, kanalen vars tänk aldrig växer större än till det du har precis under näsan, en perfekt oas i våran annars globala vardag.
      Lagen om jävlighet, eller "Murphys lag" som lagen heter i vetenskapliga etablisimang slog dock till med full kraft då sportradion gick igång precis när jag packat ned de sista småbröden i den sista påsen av plast. Sådant är jävligt om något.
     P4 verkar passa mig ganska bra då mina problem inte verkar vara större än att jag tycker att det jävligaste som kan hända mig är att sportradion går igång precis då jag försätter radion i stand bye...

Eric Fiedler

Sedelspridning

Det kommer stunder i mitt liv då jag faktiskt väljer att koppla bort allt vad tänka heter och bara gör, stunder då jag bara gör. Sådana tillfällen kallas för mig shopping och brukar sluta med att jag lämnar stadens gator en smula fattigare än någon timma tidigare. Det går dock undan när jag väll inhandlar de saker som spontant faller mig i smaken, ty jag är fortfarande medveten om att jag troligtvis kommer ångra mig om det dröjer allt för länge.
Eric Fiedler http://fiedeli.blogg.se
Idag gjorde jag valet att inte tänka under någon timmas spankulerande i stadens centrum vilket resulterade i att jag lämnade Örebros innerkärna med en börs avsevärt mycket tunnare än förut. Investeringar gjordes nämligen i en T-shirt för 100 svenska kronor på H&M (som jag ioch för sig betalade med hjälp av ett presentkort, ett presentkort som jag numera har tre kronor kvar på att shoppa loss från H&M:s sortiment), klenoden Svea Rike III för ynka 29 spänn då Najs Prajs reade ut gamla PC-spel till förmånliga priser, men det klart dyraste köpet gjordes på nördarnas harem Game då jag nu också valt att återuppta mitt fanatiska spelande av "Football Manager". Åtskilliga dagar har gått åt till spelande av tidigare versioner, nu när jag är mer mogen i sinnet kanske jag kan göra vissa restriktioner i mitt användande av detta spel. Alternativt är att jag tappar greppet om mitt liv totalt och börjar tro att uppgifterna vi får på matematiken är seriesystem och laguppställningar. Alternativt är att jag kommer gå upp ett okänt antal kilo i vikt, glömma bort att sova för att senare hittas död med för höga halter av koffein i blodet och med liggsår på skinkorna. Vi får se.

"Pengar är som gödsel, till ingen nytta om de inte sprids"
- Francis Bacon

Eric Fiedler

Sverige, Sverige du blöta fosterland

Kan nu så här frammåt kvällskvisten konstatera att fredagen började lovande med en klart lysande sol och förträffligt väder, välsmakande kaffe och i tid till skolan.
     Skoldagen avslutades med en vandring och cykelfärd hemmåt i strilande regn som först nu verkar ha fullgjort sitt syfte. Den dysterskingrande Felix dök dock upp för ett spontantmöte under min tripp mot hemmets torra vrå, vilket värmde ett annars fruset jag.

Nu är klämtar klockan mot halv tio. Sverige ligger under i hockeysemin och det lutar åt ännu en bronsmatch och eventuell en peng av samma vallör för våra skridskoåkande hockeyatleter.
Rättskunskapsläraren på skolan, Andreas Liljegren, spelade ett flertal Eric Gadd-låtar under dagens lektion vilket gjort att jag nu sitter och lyssnar igenom den svenske artistens reportoar. På något vänster lyckades jag för en stund sen även länka mig själv vidare till någon gammal Army of lovers låt, hur nu i helvete Eric Gadd och Army of lovers kan kopplas ihop annat än de att de är svenskar...

Till sist skall jag erbjuda dig lite skön mysmusik så här i höstrusket som infunnit sig redan under vårens annars varma dagar...


En riktig myspys låt som man lätt kurar ihop sig i soffan till. För den som är ute efter lite längre medial njutning kan jag tipsa om filmen med samma namn som denna låt är ledmotiv till. Tom Hanks genombrott som HIV-Smittad Advokat. Riktigt bra rulle!


En av mina favoritlåtar med U2. Tidslös, melodisk rock när den är som allra bäst.


Som en mindre mogen version av mig själv tittade jag i mina ungdoms glada dagar på Idol...
... Ibland förstår jag varför jag gjorde det, för det här, det här är ritkigt bra.



Lite fartigare än en vanlig myspys låt men som liten lyssnade min pappa alltid på den här under tiden han stod i köket på fredagskvällarna vilket idag för mig är synonymt med myspys, pappa i köket på Fredsgatan 16 B.


Låten talar för sig själv.

Eric Fiedler

Addiction...

Mysfaktorn här hemma håller på att få mätutrustningen att gå i taket. Jag har precis värmt på en kopp te och ska snart sätta mig i soffan med en ljummen typ av komfortbelysning och då mor är på middag med några av sina väninnor, i total tystnad truga mig igenom ännu en bit av Stieg Larssons "Flickan som lekte med elden".
     Jag skall först bara odla det beroende Tetris nu har fött hos mig. Kolla gärna in de här lite mer udda beroendena...

Oddee.com - World's Wackiest Addictions

God natt och puss på dem som saknar en sådan i sitt liv...
... och förlåt ännu en gång för mitt förra inlägg.

Eric Fiedler

On rainy days I go swimming out

... och den textraden (I en aningen modifierad version) är hämtad från U2's singel "Electrical Storm". En rad som jag tycker symboliserar de två senaste dagarna ganska väl, färgade i en grå kulör penslade med drag av regn.

Ärligt talat så bloggade jag inte igår därför att jag var nära att personifiera en mer finstilt sida av tourettes.
Ärligt talat så kan jag erkänna mig och min humor som, ibland, tämligen omogen.
Ärligt talat så kan jag vara den enda i min ålder som intresserat mig för den medicinska termen av fis.
- Flatulens.
      Jag säger inte att det är en allmän lustighet eller dylikt, ordet Flatulens, och jag ber naturligtvis dig som läsare om ursäkt för att du över huvudtaget skall behöva läsa dessa rader om det tabubelagda verbet, men jag måste skriva om det här. Skriva för att ta mig vidare i mitt bloggande och släpppa det ämne som mina fingrar och mitt barnsliga sinne för komik tvingat mig att med dessa meningar förklara. Jag tycker bara det är så fruktansvärt roligt. Hur tragiskt det ens må låta att jag nu erkänner att jag satt och kved framför förklaringen "att de ljud som uppstår när en människa flatulenserar beror på att skinkorna i viss mån vibrerar", men jag tycker bara det är så fruktansvärt roligt...

... För att övergå till en mer allmänt accepterad personlighet kan jag berätta att kroppsliga biverkningar kan uppkomma på annat sätt än ett ökat intag av till exempel lök eller kål. Ungdomströtthet är ett sådant fenommen och uppstår oftast efter en lång tids provskrivning som ibland förekommer inom skolväsendet.
     Idag var en sådan dag då denna sjukdom uppenbarades hos mig, iallfall tror jag det som den hobbyhypokondriker* som jag anser mig vara. Detta grundar jag på att symptomen trötthet och koffeinsug infunnit sig hos mig efter det tre timmar långa nationella provet vi idag fick genomföra samt den timslånga mattelektion som efterdyning. Ungdomströtthet är en känd biverkning av dessa händelser...
... Ytterligare ett symptom av Ungdomströtthet är att en ungdom sitter ned framför en dator och nästintill krampar i ett anfall av kraftiskt spasmiska rörelser efter att i sinnesförvirring återigen tolkat en text om verbet "Flatulens"

*Hobbyhypokondriker = En person som gillar att fastställa olika sympton från sjukdomar på sig själv utan att egentligen bry sig särkilt mycket om såvida denne egentligen lider av denna sjukdom eller ej.

Eric Fiedler


Mr. Pink

Har för mig att Mr. Pink figurerar någon gång i TV-serien "Nile City 105,6. Figurerar som någon slags sexslav till den nymfomaniske brandchefen Greger Hawkwind. Kanske inte riktigt så käner jag mig, som en sexslav alltså, men gott och väl rosa.
     Anledningen till detta är att jag inte gjort något annat än att göra någonting bokstavligt av uttrycket "sunkigt" under dagen, iklätt mig både en mörkare version av mjukisbyxor samt min enormt sköna och varma, inte minst, rosa tjocktröja.

Rosa Tjocktröja Eric Fiedler http://fiedeli.blogg.se

Trots att möjligheten till en längre sovmorgon fanns gick jag upp tidigt, fast besluten om att hinna bli tillräckligt pigg för att träna på förmiddagen, någonting som jag sedemera lyckades med. 3,5 Kilometer löpning i stadsmiljö och dryga trettio minuter styrketräning på gymmet.
     Nu har jag så satt mig vid datorn för att försöka åstakomma något slags konstruktivt skolarbete, en uppgift som hitills gått sådär. Ett par misslyckade omgångar tetris, där jag endast nådde till nivå 5, vilket inte är i närheten av den storform jag påvisade under gårdagens rättskunskap. Ungefär lika dåligt är att jag slentriansurfat den tid som jag satt av för analysen av den film vi igår såg på samhällskunskapen.
     En timma har gått och jag har inte ens öppnat den flitigt använda ordbehandlaren Word, även detta får väll ses som ett misslyckande.
     Kaffet i koppen till vänster om mig får i alla fall ses som ett någelunda positivt sidoprojekt...

Eric Fiedler

The dog is wagging me...

Efter fyra dagars välbehövlig ledighet var det så dags att släpa sig iväg till skolan igen!
     Samhällskunskapen bestod av att vi tittade på filmen "Wagging The Dog" i syftet att bli undervisade i medias inverkan på samhället och hur media i vissa fall kan tänkas vara en marionett i det politiska spelet. På det fick vi uppgiften att reflektera samt analysera kring filmens innehåll, något som gör att jag tänker mig att jobba hemma under kommande morgondag.
     Innan mattelektionen smet jag ned till pressbyrån tillsammans med kompanjon Olliver för att inhandla tuggumin. Med ett paket stimorol i handen upptäckte jag dessa...
Tuggummin Eric Fiedler http://fiedeli.blogg.se
... så istället för stimorol blev det en helt ny smak på Wrigly's Extra, "Granatäpple/Blåbär". Smaken på dessa var snarlik godis, knappast vare sig granatäpple eller blåbär dock. Ändå var de välsmakande i de tio minuter den godisfräscha smaken höll i sig.

Efter lunchen upptäckte jag tjusningen med Tetris, eller tjusningen, kanske skall jag säga det djävulska rep som Aleksej Pazjitnov's förrädiska spel nu bundit mig med. Så nu är jag i andra ord fast i det träsket, vilket i och för sig gör att jag sparar in 150:- på den rubiks kub jag tänkt mig att investera i.

På vägen hem genom slottsparken fick jag ta till det varje människa eller normalt funtad individ endast gör vid absoluta nödfall, men vid sådana tillfällen det om något. För första gången i mitt liv ringde jag SOS Alarm, 112.

     En till synes livlös människa låg utslagen nedanför den parkbänk denne troligen suttit X antal gånger och missbrukat de farligaste av droger en människa kan få tag på, alkohol. Den trasig själen upphämtades inom kort av en polispatrull och blev skjutsad till sjukhus. Hur det gick sedan för denne är dock utom min vetskap.
Polis Eric Fiedler http://fiedeli.blogg.se

Eric Fiedler

Plantan Dag 26

It is groing...

Plantan Eric Fiedler http://fiedeli.blogg.se

Eric Fiedler

Pappa...

"Att bli far är inte så svårt, att vara det är svårt"
Willhelm Buch


... Jag vann.

Eric Fiedler

Mitt livs viktagste match...

... Sturehov P-92 Fotboll får stå tillbaka.
ÖSK innebandy backa undan.
Axberg inte ens tänka tanken.
Distriktlaget, not even close.

Idag går jag mitt livs viktagste match...
... klockan 16:00 slår jag ut på Mosjö Gol & Country Club. Efter några timmar av koncentration står jag förhoppningsvis som vinnare gentemot min far.
Tagga, nu. Tagga.

Eric Fiedler

Happy birthday Mr. Beckham

Idag vart det en två frame Snooker med Herr Andersson efter att ha varit på kallas hos kusinen Oscar. 4 år fyllde den lille krabaten.
     Snookern gick sådär, den välbehövliga koncentrationen kunde endast hållas i dryga 30 minuter innan allting började spåra ut totalt i den sedvanliga gentlemannasporten, varav det gick så dåligt för mig at jag var halvvägs upp på bordets matta för att lägga en kabel, någonting som jag med bältet i handen och i sita momangen hindrade mig själv ifrån. Tack och lov får vi väll säga för det, för annars hade Örebros enda snookerbord med stark tvekan stått till mig och min kamrats förfogande i fortsättningen.
    Nåväl, det står väll skrivet i stjärnorna att jag varenda gång skall ta ledningen men på olika sätt till slut ändå alltid förlora i detta spel vars tur jag finner obefintlig. Jag skall dock inte vara en dålig förlorare utan en god vinnare...
Grattis Felix!

Oscar Eric Fiedler http://fiedeli.blogg.se


Förövrigt fyller ingen mindre än David Beckham år idag. Grattis även till denne...

Eric Fiedler

Valborg

Gårdagens spenderades dels ute i den gassande solen men ocså med ingen mindre än min gamle följeslagare till kamrat, Felix Andersson.
      Ingen sedavnlig snooker eller United även ifall dessa ämnen diskuterades flitigt även dem. Tre ställen hann vi med att besöka under våra dryga 4 timmar tillsammans, dels på O'Learys under en liten stund och tittade förnöjsamt på represationen av Man U - Arsenal från gårdagen och de två första perioderna på Sverige - Ryssland.
     Efter att båda två blivit aningen sega i det dova ljuset inne i lokalens innre tog vi oss med stor möda upp från våra stolar och vandrade iväg mot Espresso House. Där förvånandes vi över det enorma svinn som föfrekom då en fjärdedels malet kaffe kastades vid varenda espresso tillverkning då filtret annars inte skulle få plats i maskinen. Inte heller här blev våra otåliga kroppar tillfredsställda utan vi tog oss vidare genom staden och till favorithaket "Saigon" för att där förtära en asieninspererad måltid tillsammans.
     Efter mycket prat, speciellt om svinnet inne på Espresso House, svininfluensan och om fenomenet sport var kvällen således till ända. Ett handskakeir nederst på Almbyalléns långa gata och en överenskommelse att hinna med en snooker under morgondagen lördag satte punkt för dagens aktiviteter.

Saigon Eric Fiedler http://fiedeli.blogg.se

Idag fick jag mig en ny golfhandske under ett besök på stadium ute vid Marieberg då min andra är på tok för stor och nött för att egentligen kallas handske över huvudtaget. Min, tillskillnad från mig, blonde lillebror David tittade på ett par nya fotbollspjux medans pappa under en valborgsbjudning snappat upp att rollerblades tydligen var en rolig motionsform och därför nu inhandlade, med vad som kan kallas något av ett barns glädje, ett par splitter nya rollerblades med tillhörande stavar och hjälm.
     En röd hjälm för övrigt. Eller inte riktigt röd, lite mer vinröd.
Kanske purpurröd.
Inte helt röd ivarje fall.
Lite skimrande röd. Mörkt röd.
En hjälm. En röd. En röd hjälm.

Bjöds även på en mycket god pastasallad på Bredbar på Stallbacken i gamla sta'n i Örebro innan eftermiddagen spenderades med lusläsning av ett reportage om Sir Alex Furgesson på den solbelysta balkongen.
Livet är då gött.

Eric Fiedler

RSS 2.0